Robusta energi- och klimatindikatorer för stålindustrin
Johannes Morfeldt et al.
Traditionellt använda indikatorer för att utvärdera energieffektivisering och växthusgasutsläppsminskning är energi per ton av ett produktslag, energi per förädlingsvärde, energi per produktionsvärde, växthusgasutsläpp per ton av ett produktslag, växthusgasutsläpp per förädlingsvärde samt växthusgasutsläpp per produktionsvärde. Inom järn- och stålsektorn används framför allt den fysiska indikatorn energi per producerat ton råstål. Detta forskningsprojekt har haft som mål att utvärdera och vidareutveckla energiindikatormetodologin.
Sandvik Materials Technology (SMT), Höganäs Sweden AB och SSAB EMEA har deltagit med detaljerade, specifika, företagsdata och insikter i produktion och marknad. Företagen representerar olika sätt att framställa stål i Sverige och kan därför anses i ett vidare perspektiv representera svensk stålindustri. Ett stort steg har tagits genom att skapa en bättre förståelse för hur företags strukturer och verksamheter påverkas av olika externa faktorer och på vilket sätt det speglas i de traditionella energieffektivitetsindikatorerna.
Traditionella indikatorer är idag inte robusta nog att användas för att följa upp, eller styra, annat än separata processer inom företagen. De bör därför inte utgöra underlag för lagstiftning eller tillståndsprövning. De mer vidareutvecklade indikatorerna, som tagits fram i denna studie, är inte heller tillräckligt robusta för att användas för styrning, men kommer till rätta med några av de effekter som påverkar de traditionella.
Effektivitetsindex baserade på den fysiska produktionsindikatorn minskar påverkan av strukturförändringar. Den ekonomiska produktionsindikatorn fångar tydligt produktvärde, men är starkt kopplad till det ekonomiska klimatet. Antalet parametrar som påverkar energieffektiviseringen är stort och endast ett fåtal har fortfarande beaktats. Energieffektivisering som har gjorts inom ramen för PFE syns i resultaten. Det är viktigt att utvecklingsarbetet kring indikatorer fortsätter då energi- och CO2-effektivitet är en central fråga både för stålindustrin och för samhället.
