Tolv reformer för gruv- och stålnationen Sverige

Jernkontoret, Svemin och Industriarbetsgivarna

I rapporten "Tolv reformer för gruv- och stålnationen Sverige", presenterar gemensamt Jernkontoret, Svemin och Industriarbetsgivarna dels tolv reformförslag för en växande gruv- och stålnation,  dels värderas regeringens politik under mandatperioden 2014–2018.

Rött, gult eller grönt ljus ges till regeringens olika initiativ inom de för industrin mest prioriterade områdena:

• Energi, miljö och klimat
• Transporter och infrastruktur
• Kompetensförsörjning
• Forskning och innovation
• Näringspolitik och handel

Medskick inför valet 2018

De tolv reformförslagen för gruv- och stålnationen Sverige är industrins medskick till politioken inför riksdagsvalet 2018. Syftet med reformförslagen var att inför valet skapa diskussion om frågor som är avgörande för industrins konkurrenskraft och att en regering efter valet förmår att fortsätta samverkan med näringslivet men också förmår skapa långsiktiga och breda överenskommelser i riksdagen i för industrin viktiga frågor. 

Dialogen mellan politiken och industrin behöver vara levande, öppen och konstruktiv. På detta sätt hoppas vi i industrin kunna bidra till den dialogen, både med sikte mot mandatperioden 2018–2022 och i ett längre perspektiv.

Gemensamt kan vi stärka den svenska gruv- och stålindustrin. Det stärker, i sin tur, hela Sverige.

De tolv reformförslagen är: 

1. Skapa bred politisk enighet om Industriklivet

Industriklivet är ett utmärkt exempel på en långsiktig satsning för att stödja svensk industri i omställningen mot nollutsläpp av växthusgaser, en omställning som bara till del drivs av marknaden och därför inte kan genomföras enbart på affärsmässiga grunder. Det behöver nu skapas en bred politisk enighet i riksdagen som säkrar finansieringen av Industriklivet långsiktigt över mandatperioder.

2. Säkerställ effektiva och rättssäkra tillståndsprocesser

Tillståndsprocesserna, primärt kopplade till miljölagstiftningen, måste bli effektivare och mer rättssäkra. Regeringens agerande med utpekande av Natura 2000-område mitt under pågående tillståndsprocess gällande kalkbrytning på Gotland sänkte exempelvis Sveriges anseende som gruvnation. Effektiva och rättssäkra tillståndsprocesser är helt avgörande för att långsiktigt kunna bedriva gruvverksamhet. Den utredning som tillsatts för att se över miljöprövningen behöver resultera i konkreta åtgärder.

3. Inför ett skarpt konkurrenskraftsmål

Målstrukturen för konkurrenskraften behöver utvecklas och förtydligas och ett skarpt formulerat konkurrenskraftsmål införas. Med ett konkurrenskraftsindex, som väger in både kostnader och strukturella förutsättningar, skulle fler initiativ och förslag inom olika politikområden analyseras ur ett konkurrenskraftsperspektiv, och de eventuella effekterna på konkurrenskraften skulle tydliggöras.

4. Bygg vidare på energiöverenskommelsen

Den blocköverskridande energiöverenskommelsen visar att både regerings- och oppositionspartierna förstått värdet av samarbete och långsiktighet inom energipolitiken. Slopad skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer och sänkt fastighetsskatt på vattenkraft förbättrar produktionsvillkoren för de två viktigaste kraftslagen i Sverige. Vidare är det positivt att överenskommelsen tydligt markerar betydelsen av konkurrenskraftiga elkostnader för industrin. Energiöverenskommelsen behöver ta nästa steg för att långsiktigt säkra elförsörjningen.

5. Klä inte fiskala skatter i grön kostym

Ett stort antal skatter har införts eller höjts med miljöargument utan att dessa skatter har bevisad miljönytta. Den föreslagna kväveoxidskatten hämmar företagens möjligheter att investera. Indexeringen av energi och koldioxidskatterna och skattesatserna för naturgas, avfall och kemikalier skapar allvarliga kostnadsfördyringar som slår mot industrins konkurrenskraft. Dessa fiskala skattehöjningar i grön kostym måste ses över och ersättas med insatser som fokuserar på verklig miljönytta.

6. Kompensera den elintensiva industrin för indirekta kostnader

Regeringens ensidiga prioritering i förhandlingarna om förändringar av handelssystemet med utsläppsrätter var att minska mängden utsläppsrätter i syfte att höja priset. Den fria tilldelningen av utsläppsrätter har minskats vilket leder till att den mest klimatsmarta produktionen, som finns i Sverige, missgynnas och att svenska företags konkurrenskraft försvagas avsevärt. Den nordiska elmarknadens utformning leder därtill till att priset på utsläppsrätter påverkar elpriset, trots att den svenska elproduktionen är näst intill koldioxidfri. Denna indirekta effekt av handelssystemet med utsläppsrätter kan medlemsstaterna kompensera viss industri för, och en ny regering bör snarast införa ett system som ger full kompensation för den elintensiva industrin, såsom bland annat Norge, Finland, Tyskland och England gör.

7. Gör väg för 74 tons lastbilar och skrota idén om vägslitageskatt

Till följd av Sveriges geografiska läge och de stora exportvolymerna är industrin beroende av tillförlitliga och kostnadseffektiva godstransporter. Ambitionshöjningen för hela transportsystemet har varit välkommen. Beslutet om en godsstrategi måste följas av handling. För godstrafiken är det viktigt att öronmärka infrastukturresurser för att åtgärda särskilda flaskhalsar av betydelse för godset, att fler vägar tillåts för 74 tons lastbilar, utbyggnad av elvägar på viktiga industristråk, sänkta avgifter för frakt till sjöss samt en ökad prioritering av väg och järnväg i gles- och landsbygd. Förslaget till en vägslitageskatt ska inte genomföras.

8. Kraftsamla på yrkesutbildning

Det krävs ett tydligt fokus på insatser av betydelse för näringslivets kompetensförsörjning. Särskilt viktiga är insatser som stärker de yrkesinriktade utbildningarna i gymnasieskolan, yrkescollege, yrkesvux samt yrkeshögskolan. Yrkesprogrammen i gymnasieskolan ska ge grundläggande behörighet till högskolan med möjlighet för elever att välja bort de högskoleförberedande kurserna.

9. Stärk ingenjörsutbildningarna

Under en lång följd av år har det utbildats för få ingenjörer på högskolan och därför krävs ett antal åtgärder för fler ingenjörer. Ett ökat antal utbildningsplatser behöver kombineras med mer resurser på att förbättra kvaliteten och stödet till studenterna under utbildningen för att minska avhoppen. Lika många som kommer in behöver komma ut. Elever behöver också förberedas för att kunna gå en ingenjörsutbildning. Därför behövs fler insatser för att öka intresset för matematik och naturvetenskap, en långsiktig finansiering av Tekniksprånget och öronmärkta platser för Tekniskt basår.

10. Bygg ut satsningen på strategiska innovationsområden

De strategiska innovationsområdena är ett framgångsrikt instrument för att öka samverkan mellan universitet och högskolor, näringsliv och offentlig sektor samt för ett effektivt nyttiggörande av forskningsresultat. Till skillnad från tidigare branschforskningsprogram riktar sig innovationsområdena till en större bredd av aktörer, med ett tydligare underifrånperspektiv och bidrar till att stärka hela innovationskedjan, från forskning till tillämpade lösningar. Insatserna som genomförs inom ramen för innovationsområdena finansieras av både näringslivet och offentliga aktörer och det är viktigt att prioritera och bygga ut de strategiska innovationsområdena i kommande forskningspropositioner.

11. Utbilda till jobb

Det ska löna sig för högskolor som är bra på att samverka med det omgivande samhället och borde väga lika tungt som andra kvalitetsindikatorer (citeringar och publiceringar samt externa medel). Det är olyckligt att regeringen skjutit på frågan. Universitet och högskolor ska också ha incitament att bedriva utbildningar som samhället efterfrågar och som leder till kvalificerade jobb. Vid fördelningen av utbildningsanslag bör det vägas in hur väl utbildningarna vid ett lärosäte förbereder studenterna för det yrke de utbildas till och om utbildningen leder till arbete inom det område som studenterna utbildats för.

12. Ökad innovationskraft med ökad rörlighet

Rörligheten mellan akademi och näringsliv, och då särskilt industrin, är liten och behöver stimuleras. Om forskare rör sig mellan näringsliv och akademi berikas båda sektorerna och förutsättningarna ökar för att implementera ny kunskap i exempelvis industrins produktionsprocesser och nya idéer och affärsmöjligheter kan uppstå. För forskare inom akademin måste det bli mer meriterande att ha arbetat i näringslivet.