Nya Lapphyttan – medeltida bergsmannakunskap rekonstruerad

Red.: Gert Magnusson

Resultaten från de arkeologiska utgrävningarna av Lapphyttan i Karbennings socken 1978–1983 var sensationella. De visade att masugnsdrift förekom i Sverige redan på 1100-talet, alltså långt tidigare än vad man tidigare antagit. Enligt äldre teorier hade masugnstekniken införts i Sverige först på 1400-talet och av tyska bergsmän.

Genom de arkeologiska utgrävningarna och fynden i Lapphyttan kunde man följa de olika stegen från malm till tackjärn och fram till smidbart järn s.k. osmundar. Däremot saknar vi fortfarande kunskap om hur man på tidig medeltid genomförde de olika processtegen. Kunskap om detta finns först från de masugnar som uppfördes långt senare på 1600- och 1700-talen.

Genom den rekonstruktion av Lapphyttan som sedan uppfördes i Norberg och fick namnet Nya Lapphyttan, förelåg nu möjligheter att fylla detta kunskapsglapp och förstå hur man på tidig medeltid framställde järn. År 1994 invigdes Nya Lapphyttan och sedan dess har tolv olika försök att framställa tackjärn i den rekonstruerade masugnen genomförts. Jernkontorets Bergshistoriska utskott har hela tiden stöttat och medverkat i dessa försök genom forskningskommitten järnforsöken i Nya Lapphyttan.

År 2004 bildades föreningen järnet på Lapphyttan som nu driver den fortsatta forskningsverksamheten tillsammans med Jernkontoret och Norbergs kommun. I föreliggande publikation sammanfattas de hitintills vunna erfarenheterna.