Järnsmedjor och smedjeströmmar i Sunnerbo

Lars-Erik Englund

Rapporten om blästbruket i Sunnerbo härad har av praktiska skäl delats upp i ett huvudavsnitt, bestående av tillbakablick, genomförande, resultatgenomgång, analys, tolkningar och sammanfattning, följt av sex bilagor. Bilaga 1 innehåller inventeringsfakta och fältkommentarer från jordebokens 72 järnsmedjor. Bilaga 2 kompletterar med ett antal vattendrivna blästor som inte ingår i jordeboken. Bilaga 3 härstammar från projektets inledning och kan betraktas som ett försök att kunna skilja på de småländska slaggtyperna från okulära utgångspunkter, som inte oväsentligen skiljer sig från slaggtyper i andra delar Sverige. Bilagan redogör för besök på platser med skiftande verksamheter och i de flesta fall med nya beskrivningar eller åtminstone med kompletterande uppgifter och tolkningar till texterna i det digitala fornminnesregistret (FMIS). Dessa bilagor är rikligt försedda med kartor och bilder.

I bilaga 4, 5 och 6 genomgås John Nihléns, Folke Svedenfors respektive Hans Jönsson Rosendahls, anteckningar om blästor i Sunnerbo, exempelvis om de blästor som där omtalas ingår i FMIS eller inte.

Under projektets gång har två underhandsartiklar (Englund 2011c; 2013) och fyra utvikningsartiklar (Englund 2012; 2014a; 2014b; 2014c) publicerats. Som ett av dessa sidoprojekt, inom ramen för bilaga 3, studerades Ålshults järnbruk lite närmare. Av masugnen och gjuteriet (1634–1827) finns knappt mer än slagg kvar. Bruksarkivet har förkommit. Tack vare tidvis samägande med Huseby bruk och Torne bruk har en del uppgifter om Ålshults bruk varit möjliga att sammanställa (Englund 2014a, 2014c).