Hammarsmeder, masugnsfolk och kolare. Tidigindustriella yrkesarbetare vid provinsbruk i 1600-talets Sverige

Georg Haggrén

Under 1600-talet pågick en väldig förändring av järnhanteringen i Sverige. Det var fråga om både en nylokalisering och en omstrukturering av näringen, Först uppstod bruksbygder kring Bergslagen och i Uppland. Snart uppstod det också ett antal större brukssamhällen i de finska, norrländska och småländska kusttrakterna, som med ett samlande namn kan kallas provinsiella bruksbygder. Samtidigt blev arbetet vid järnbruken alltmer industriellt till sin karaktär.

Stormaktstidens provinsbruk – liksom vallonbruken i Uppland – var storskaliga tidigindustriella företag med en komplicerad produktionsorganisation. Arbetet vid bruken hade avlägsnat sig från de hantverksmässiga förhållandena som rådde vid traditionella bergsmansbruk och bergsmanshamrar. Bruksfolkets kärna utgjordes av hammarsmeder, masugnsfolk och kolare. I denna avhandling analyseras hur deras ställning förändrades under 1600-talet. Tyngdpunkten liggger på provinsbruken, men samtidigt studeras också utvecklingen inom andra bruksområden och på riksnivå.