Obalanskostnaderna ger stora svårigheter för industriföretag
Det nya systemet för att hantera obalanskostnader i elsystemet implementerades i våras. Nu vittnar flera företag om negativa konsekvenser, däribland Björneborg Steel.
Håkan Deodorsson, vd på Björneborg Steel, talade bland annat om obalanskraftkostnader när han var med på seminarium arrangerat av "Industrin – vårt bästa försvar" i Jönköping i början av november.
Syftet med det nya systemet för hantering av obalanskostnader är att bättre klara ett elsystem med mycket vind, sol och varierande last med en prissättning av obalanser per 15 minuter i stället för per timme. Planeringen som det kräver – att förutse hur mycket effekt som kommer användas för varje kvart – är dock mycket svår, vittnar flera industriföretag om. Björneborg Steels vd Håkan Deodorsson säger att det blir omöjligt att styra effektuttaget.
15-minutersavräkning har påverkat många företag negativt, varför är det så enligt er?
– Generellt kan vi säga att det är omöjligt att styra vårt effektuttag mot ett kvartsnitt jämfört med ett timsnitt. Redan att styra per timsnitt är mycket svårt för industrin.
Kan ni ge exempel på hur detta slår mot er verksamhet?
– Vi ser en ökande obalanskraftskostnad jämfört med tidigare år, vilket kraftigt försämrar vår konkurrenskraft. Till exempel så kan några timmars förskjutning av effektuttag som ligger utanför vår uttagsprognos ge så stora obalanskraftskostnader att hela månadsresultat raderas då vi kan tvingas betala 10 000 euro per Mwh. Det kan vara en så enkel sak som att en travers krånglar några timmar och vi blir försenade med att köra en laddning, så kan i princip hela månadsresultatet för ett mindre bolag vara borta. En mindre laddning drar cirka 24 megawattimmar och med en kostnad på 10 000 euro per megawattimmar blir det 2,6 miljoner kronor.
Vad tycker ni är ett bättre alternativ till nuvarande system?
– Till att börja med vill vi tillbaka till timsnitt. Vi måste också ha ett mycket lägre takpris på obalanskraftskostnaden. Långsiktigt måste vi ha en mer robust energimix. Behovet av någon typ av balanskraftsreglering kommer säkerligen fortsätta finnas med den energimix vi har idag.
