Kommentar om införandet av industriutsläppsdirektivet

Jernkontoret välkomnar givetvis de lättnader som görs för att genomföra investeringarna som behövs för att uppfylla BAT-kraven som nu ställs. Utan förenklingen för ändringar av tillståndspliktiga verksamheter hade det blivit omöjligt för Sverige att klara fyraårsgränsen. Men samtidigt som detta införs lägger man en stor, helt ny arbetsbörda på miljöprövningsdelegationerna (givet att miljödepartementets tidigare förslag ligger fast).

Förslaget innebär att om ett företag vill ansöka om ett alternativvärde eller få en dispens från ett bindande utsläppsvärde, så ska ansökan skickas till miljöprövningsdelegationerna. Dessa har ingen eller mycket liten erfarenhet av stålindustrin och de har aldrig hanterat några stora industrianläggningar (A-verksamheter). Eftersom BAT-slutsatserna för järn- och ståltillverkning är mycket komplexa och i hög grad har präglats av tysk industri, så är det få utsläppsvärden, mätmetoder och tidsintervaller som sammanfaller med det svenska sättet att uttrycka värden. I flera fall anges metoder som har en lägre mätnoggrannhet och som vi i Sverige för många år sedan slutat använda.

Med de nya reglerna förenklar och förbättrar vi regelverket, säger Lena Ek. Men vet miljöministern hur komplext det nya systemet blir?

Så här fungerar systemet: Svensk tillståndsprocess i botten och BAT-slutsatser för varje sektor, upp till 3-4 vertikala för tillverkning, bearbetning, ytbehandling och gjutning av stål och 3-4 horisontella BREF:ar.

På kort sikt måste Sverige bli mycket mer aktivt i framtagandet av BAT-slutsatser. Andra länder ser det som en miljö- och konkurrensfråga. Att kunna exportera svenska miljökrav är bra både för svensk industri och för miljön.

På lång sikt måste vi se över det svenska systemet. Det är inte längre en fråga om vi ska ha individuell prövning eller generella föreskrifter – med det svenska sättet har vi både och från och med nu.

Är detta hållbart i längden för de 1100 svenska företag som nu berörs, varav många på en internationell konkurrensutsatt marknad? Detta kommer att leda till att en rad ärenden skyndsamt måste hanteras av en helt ny organisation som redan idag är hårt belastad av ärenden som berör mindre anläggningar (B-verksamheter). Vi vill påminna om att det nu kvarstår 2,5 år innan EU-kommissionen återigen skulle kunna bötfälla Sverige.

Svensk stålindustri har gjort allt som stått till buds för att säkerställa att man kommer kunna leva upp till regeringens krav, men det räcker ju inte att man förändrar krav på pappret (exempelvis i ett nytt tillstånd eller genom en förordning) utan det ska också hinna investeras. Investeringskostnaden kan uppgå till mångmiljonbelopp och är kostnader som måste tas oberoende av den ekonomiska situationen i företagen. Det är ofta stora investeringar som tar tid att prospektera, bygga och trimma in. Dessutom krävs ofta att verksamheten står still under intrimningen.

Om inte dessa kommande ärenden hanteras omedelbart i höst – i domstol som tillståndsärende eller omprövning av tillstånd, på tillsynsmyndighet som anmälningsärenden eller på miljöprövningsdelegationerna – så riskerar vi att få stora problem. Det krävs också en god vägledning i dessa frågor från Naturvårdsverket, både generella och specifika, för varje BAT-slutsats som tillkommer.

Lena Eks debattartikel i SvD Brännpunkt, 2013-05-08 (svd.se)

Pia Pehrson och Sara Sjöbloms replik till Lena Ek i SvD, 2013-05-12 (svd.se)

"Segdragna lagkrav hindrar miljöinvesteringar", Process Nordic, spril 2013 (pdf, 0,4 Mb)

För ytterligare information:

Eva Blixt, energi- och miljöavd.
eva.blixt@jernkontoret.se, tel. 08 679 17 95