Använd kunskap ger konkurrenskraft
För att Sverige även fortsättningsvis ska kunna profilera sig som en kunskapsnation behöver de kunskapslager vi sitter på omsättas till värde för samhället. Jernkontoret efterlyser därför bättre möjligheter att röra sig mellan akademi och omvärld.
Sverige ligger i absolut framkant inom många forskningsområden och bygger därmed upp ett enormt kunskapslager, men i framtiden kommer det som avgör vår förmåga att hävda oss på den globala marknaden att vara vår förmåga att arbeta med och omsätta denna kunskap snarare än att skapa eller bära på den.
– Det finns idag avancerad forskning som inte kommer till användning på grund av att den inte tar sig ut i samhället. För att ändra på det behöver vi sudda ut gränserna så att människor lättare kan röra sig mellan lärande och kunskap i praktiken, konstaterar Gert Nilson, teknisk direktör vid Jernkontoret.
Vill se nytta i praktiken
I egenskap av stålindustrins branschorganisation arbetar Jernkontoret med att påverka såväl lärosäten som myndigheter och politiker, inte minst för att försöka bygga broar mellan akademin och omvärlden. Ett förslag som finns på agendan är att åtminstone delvis förändra lärosätenas ersättningsvillkor så att en del av ersättningen utgår först när studenten har fått jobb.
– Vi ser gärna att lärosätena får mer resurser, men det behöver kopplas till att man kan se en nytta i samhället. Utmaningarna oavsett bransch blir alltjämt mer komplexa och för stålindustrin är det av stor vikt att det utbildas arbetskraft som är rustad för att även kunna hantera aspekter som exempelvis ökad digitalisering och snabbare teknikutveckling.
Satsar på teknikutveckling
Svensk stålindustri levererar produkter som är avancerade och effektiva samtidigt som de ger längre hållbarhet och bättre energieffektivitet, men fortfarande finns bekymmer när det gäller branschens miljöpåverkan.
– Våra masugnsprocesser är rent energimässigt bland världens effektivaste processer över huvud taget, men tyvärr emitterar de växthusgaser. Nu genomför vi därför en stor forskningssatsning för att finna alternativa sätt att avskilja syret från järnmalmen. Huvudsakligen tittar vi på vätgas, vars restprodukt blir vatten, men det finns andra tekniker på agendan. Det är en spännande utveckling, avslutar Gert Nilson.