Så ska industrin skapa ny natur
Sophie Carler är rådgivare i miljöfrågor på Jernkontoret och arbetar med frågor som rör hållbarhet, vatten, mark, metaller och ekosystemtjänster. Hon är övertygad om att industrin med rätt hjälpmedel kan skapa ny natur med hjälp av ekologisk efterbehandling.
I våras släppte Jernkontoret, gruvindustrins branschorganisation SveMin och konsultföretaget Enetjärn Natur en handbok för ekologisk efterbehandling för gruv- och stålbranschen. Syftet är att inspirera och vägleda företagen att inte bara återställa, utan även skapa nya naturområden.
Vad är ekologisk efterbehandling för något?
− Man kan säga att ekologisk efterbehandling handlar både om att återställa och nyskapa naturområden. Alla gruv- och stålföretag har deponier. Dessa fylls och stängs sedan ner enligt stränga lagkrav, så att det inte läcker ut föroreningar som kan vara farliga för djur eller människor. Gör man sedan ingenting så börjar det oftast bara växa ogräs på området. Ekologisk efterbehandling innebär att man kan göra mycket mer av dessa områden och skapa både ekologiska och sociala mervärden. Jag tror att industrin kan skapa ny natur!
Hur går detta till?
− Det finns mycket man kan göra när man stänger ett deponiområde eller efterbehandlar annat nedlagt industriområde. Plantera olika växter och träd för att öka den biologiska mångfalden, skapa våtmarker eller anlägga öppna vattenspeglar för att gynna olika arter är några exempel. Genom att analysera områdets ekologiska förutsättningar och tillgänglighet kan mervärden skapas för både människor och arter. Ett område kan bli ett naturområde, ett rekreationsområde, en fotbollsplan, ett promenadstråk eller bara ett trevligt grönområde för personalen att äta lunch på. Det här är varken dyrt eller särskilt svårt, men visst kräver det intresse och engagemang från företagens sida. Idag finns en rad exempel som visar att flera av gruv- och stålföretagen redan gör bra saker idag. Ofta är det projekt som uppkommit genom ett samarbete mellan företagen, länsstyrelsen och kommunen. Kanske anlitar de en kommunekolog för att få hjälp och på så vis skapas sociala värden genom samarbete, både lokalt men även kommuner emellan. Ekologisk efterbehandling har potential att skapa fler ekosystemtjänster och det är viktigt att synliggöra detta arbete.
Vad menas med ekosystemtjänster?
− Den korta förklaringen är att det är tjänster som ekosystemen gör för oss, tjänster som vi människor behöver. Vi behöver ha trevliga grönområden att strosa i men vi behöver också rent vatten, frisk luft, timmer, bin som pollinerar växter så att vi får grödor. Dessa är livsviktiga tjänster som till stor del tas för givna. Eftersom våra ekosystem under en lång tid degraderats behöver vi utöver att skydda naturområden från påverkan även skapa nya värden och detta kan till exempel göras genom ekologisk efterbehandling. En parallell kan dras till metoder som använts inom ekologisk kompensation. En del företag, till exempel inom gruvindustrin, har använt ekologisk kompensation som verktyg för att kompensera kvarstående försluts på biologisk mångfald vid exploateringsprojekt. Det innebär att man kompenserar för de naturvärden man tappar där verksamheten ligger men skapar naturvärden någon annanstans.
Hur vanligt är det bland gruv- och stålföretagen med ekologisk efterbehandling?
− Det har funnits länge i mindre skala men kanske inte alltid kallats för just ekologisk efterbehandling. Intresset i branschen har ökat och det görs mycket, men vi skulle kunna synliggöra det mer. Jag är personligen väldigt imponerad av allt som företagen gör.
Vad krävs av företagen för att ekologisk efterbehandling ska vara genomförbart?
− Det krävs ett intresse, lite tid, lite kunskap, en lust att samarbeta med kommun och länsstyrelse och väldigt lite pengar. Man måste framför allt inse värdeskapandet. Det är inte bara naturvärden som skapas utan också kulturvärden som bevaras och gynnas. Tuna-äppelträdet är ett exempel på det - det växer endast i parken Savelgärdet i Borlänge.
Vem tog initiativet till handboken?
− Jernkontoret, SveMin och Enetjärn Natur fick genom två Vinnova-finansierade projekt möjlighet att undersöka potentialen med ekologisk efterbehandling. Syftet har egentligen varit att öka den biologiska mångfalden och gynna ekosystemtjänster. Vi har också fått möjligheten att synliggöra vad företagen faktiskt gör. Handboken vänder sig främst till företag inom gruv- och stålbranschen men även myndigheter och i bästa fall även andra branscher. Den hjälper till med både inspiration och metodik och har en ekologisk och en social dimension. I början kanske ekologisk efterbehandling innebär att gå mot strömmen, men sen märker man att det här gör nytta i längden. Man är helt enkelt en samhällsbyggare! När man tittar på en Sverigekarta ser alla anläggningar ut som en grå fläck. Men det skulle inte behöva vara så, det skulle kunna vara grönt! Företagen är ju en del av ekosystemet. Ekologisk efterbehandling är ett sätt för företagen att förbättra sitt miljömässig och sociala engagemang och få ett större systemperspektiv, dessutom ger det affärsmöjligheter.
Läs också
Nytt projekt om ekosystemtjänster inom stålindustrin, 2016-08-24
Naturvärden och samhällsnytta med ekologisk efterbehandling, 2016-05-20
Kontaktperson:
Sophie Carler, senior rådgivare i miljöfrågor
sophie.carler@jernkontoret.se, +46 8 679 17 18
