Nya regler för EU:s utsläppshandel är antagna
Efter två år av förhandlingar blev det i natt klart hur utsläppshandelsdirektivet, EU-ETS, ska utformas efter 2020. För stålindustrin kommer det att innebära ökade kostnader för utsläpp som inte enkelt kan åtgärdas.
Svensk stålindustri är positiv till ett gemensamt handelssystem för utsläpp, men för att konkurrensen ska fungera på en global marknad behövs ett globalt handelssystem där reglerna är lika för alla.
De nya reglerna innebär att stålföretagen får viss tilldelning av fria utsläppsrätter för att inte ETS ska innebära alltför snedvriden konkurrenssituation jämfört med stålföretag utanför EU. Redan under den pågående handelsperioden (2013-2020) är tilldelningen begränsad och understiger behoven hos de svenska ståltillverkarna.
För nästa handelsperiod, 2021-2030, kommer totalvolymerna för utsläppsrätter att minska ytterligare och 57 % ska gå till auktionering.
Slutresultatet av förhandlingarna innebar en liten flexibilitet i antal utsläppsrätter som kan användas för fri tilldelning, ytterligare 3 % kan tas från auktioneringspotten.
– Flexibiliteten är ett steg i rätt riktning men räcker inte för att ge stålindustrin lika konkurrensvillkor med övriga världen, säger Helén Axelsson, energi-, miljö- och hållbarhetsdirektör på Jernkontoret.
Samtidigt ges möjlighet till att annullera stora mängder utsläppsrätter från 2024 om de inte används på marknaden. Det innebär att systemet även fortsättningsvis inte kommer att kunna parera för konjunktursvängningar och det finns stor risk att utsläppsrättspriserna blir höga.
– Den fria tilldelningen kommer att skäras ner årligen, utan hänsyn till verklig förändring. Våra stålföretag är bland de mest klimatsamarta i världen, men med det här systemet lönar det sig inte att gå före, säger Helén Axelsson.
Svensk stålindustri arbetar med att ta fram en klimatfärdplan för att visa hur branschen kan gå mot fossilfria processer 2045. Redan i dag är svensk stålindustri bland de mest klimatsmarta i världen. Med de nya reglerna för ETS kommer varje ytterligare ton som produceras att belastas med kostnader för utsläpp, en kostnad som inte kan tas ut i kundledet.
Direktivet ger också en möjlighet för medlemsstaterna att kompensera konkurrensutsatt industri för utsläppshandelns påverkan på elpriset. Det har Sverige hittills valt att inte göra till skillnad mot flera andra länder inom EU som till exempel Tyskland och Frankrike. Det skapar en snedvriden konkurrenssituation även inom EU.
– Nu är det dags att den svenska regeringen gör något åt de ojämna spelreglerna inom EU och ser till att klimateffektiv svensk industri inte missgynnas, säger Helen Axelsson.
Kontaktperson:
Helén Axelsson, energi-, miljö- och hållbarhetsdirektör
helen.axelsson@jernkontoret.se, 08 679 17 39
