Debatt: Svensk industri ska vara trygg, inkluderande och jämställd

Vi som arbetsgivare och fackliga företrädare inom industrin har, likt många andra, skakats av vittnesmålen om sexuella trakasserier som uppdagats i och med #metoo-uppropet.

Detta är en prioriterad fråga för de företag och fackliga organisationer vi representerar. Det har sedan länge funnits en tydligt uttalad ambition inom industrin att aktivt motverka all form av kränkande särbehandling, sexuella trakasserier inräknat, liksom all annan ohälsa och arbetsplatsolyckor. Diskrimineringslagen kräver dessutom ett systematiskt förebyggande arbete och att företagen på annat sätt främjar lika rättigheter och möjligheter i verksamheten.

Arbetet för jämställdhet och likabehandling är en förutsättning för ett gott klimat på våra arbetsplatser. Alla former av trakasserier och diskriminerande handlingar är helt oacceptabla.

Men trots alla lagar och regelverk – allt från företagens nollvisioner, fackliga insatser och enskilda arbetsplatsers etiska riktlinjer, till förebyggande rutiner och rutiner för utredning och repressalier och andra proaktiva åtgärder som görs – har det uppenbarligen inte gjorts tillräckligt eller tillräckligt bra.

Att motverka kränkande särbehandling handlar inte bara om att efterleva befintlig lagstiftning. Det är i första hand en norm- och värderingsfråga där vi inom industrin måste bli ännu bättre på att ta vårt ansvar. Industrin är redan en mansdominerad bransch. Och med en könsfördelning på ca 25 procent kvinnor säger det sig självt att vi inte har råd att förlora fler kvinnliga medarbetare och kollegor. Inte minst med tanke på de stora rekryteringsbehov som finns i branschen.

Genom att arbeta tillsammans och systematiskt vill vi kunna erbjuda alla, oavsett kön, en möjlighet att bidra till en svensk industri i världsklass. En industri där individens kompetens och vilja att utvecklas tas till vara, och borgar för en konkurrenskraftig industri som utmärks av stark tillväxt och innovativa miljöer.

Det tar vi som parter inom industrin på allvar. Därför vill vi lägga ett ännu tydligare fokus på detta. Och det viktiga nu är att det inte stannar vid att bara lyssna på berättelserna i uppropen, utan att vi tillsammans åstadkommer en verklig förändring av attityder och beteenden.

Som ett led i detta arbete har vårt samarbetsorgan Industrirådet tagit fram en handledning om diskriminering och likabehandling. Handledningen riktar sig till såväl företag som lokala fackliga företrädare och är tänkt att fungera som ett stöd i det fortlöpande arbetet med att förhindra diskriminering och främja likabehandling ute på arbetsplatserna.

För att ytterligare uppmärksamma det jämställdhetsarbete som sker bland företagen delar Industrirådet sedan 2012 ut Industrins jämställdhetspris till företag som genomfört viktiga insatser som främjar jämställdhet.

Vi arbetsgivare och fackförbund inom industrin vill stödja företagsledningar och de fackligt förtroendevalda som tillsammans ska samverka för att på respektive arbetsplats åstadkomma förändring. Tillsammans med våra medlemmar kommer vi nu arbeta ännu hårdare för att öka företagens attraktionskraft och skapa en industri som är trygg, inkluderande och jämställd.

Ulrika Lindstrand, förbundsordförande Sveriges Ingenjörer
Magnus  Huss, förbundsdirektör IKEM – Innovations- och kemiindustrierna
Jonas Hagelqvist, förbundsdirektör IKEM – Innovations och kemiarbetsgivarna
Marie Nilsson, förbundsordförande IF Metall
David Johnsson, vd Trä- och Möbelföretagen
Ravindra Parasnis, vd Grafiska Företagen
Martin Linder, förbundsordförande Unionen
Carina Håkansson, vd Skogsindustrierna
Per Hidesten, vd Industriarbetsgivarna
Eva Guovelin, förbundsordförande Livsmedelsarbetarförbundet
Bo-Erik Pers, vd Jernkontoret
Lena-Liisa Tengblad, vd SLA
Per-Olof Sjöö, förbundsordförande GS-facket
Per Ahl,vd SveMin
Anders Canemyr, tf. VD Livsmedelsföretagen

Debattartikeln ovan publicerades i tidningen Arbetet, 2018-01-26