Debatt: Sverige behöver en godsstrategi för handel och klimat

Pressbilder på undertecknande av debattartikeln, som publicerats på altinget.se. 

Svensk industri är beroende av handel på en global marknad. En marknad som kännetecknas av hård konkurrens från företag både i etablerade och nya industriländer. Samtidigt förutsätter produktion i Sverige att varor kan transporteras långa avstånd till rimlig kostnad. Industrins behov har tidigare inte tillräckligt tillgodosetts vid infrastrukturplanering. Industrirådet, med fack och arbetsgivare inom industrin, välkomnar att regeringen tar ett helhetsgrepp på frågorna i form av en godsstrategi. Den 12 april arrangerar vi ett seminarium i riksdagen för att lyfta det vi anser bör ingå i strategin.

En förutsättning för handeln

Handel förutsätter transporter och är beroende av import och export i globala värdekedjor. Industrins vision för godstransporter är ett effektivt och klimatsmart logistiksystem som främjar konkurrenskraft, handel och sysselsättning i hela landet. Vi vill inte se en politik som begränsar transporter då de är en förutsättning för en fungerande handel. Istället måste politiken fokusera på att effektivisera transporterna och genom incitament för innovation göra dem mindre klimatbelastande.

Ta tillvara på alla möjligheter

Transportsektorn ska, enligt den nya klimatlagen, minska sina utsläpp av koldioxid med 70 procent fram till år 2030. Industrin stödjer en ambitiös klimatpolitik. Miljö och ekonomi går hand i hand, där klimatsmarta transporter ger god transportekonomi. Men för att vi ska klara målet måste alla möjligheter tas tillvara.

I regeringens godsstrategi vill vi därför se:

1. En politik som fokuserar på godstransporternas nytta.

Myndigheter på transportområdet bör få instruktion om att alla trafikslag behövs och inte ska sättas i motsats till varandra. Alla trafikslag bör effektiviseras utifrån sina förutsättningar. Att till exempel flytta gods från väg till järnväg eller sjö är önskvärt men många gånger svårt. Istället för att lägga ytterligare kostnader på vägtransport vill vi se att regeringen kartlägger brister i övrig infrastruktur och ger Trafikverket i uppdrag att undersöka vad som krävs för att de stora transportköparna ska flytta mer gods från vägarna.

2. Riksdagens beslutade transportpolitiska mål realiseras.

Transportsystemet ska medverka till utveckling i hela landet. Råvarubaserade industrier är beroende av lokal råvara, som skog eller malm, men måste kunna konkurrera med utländska företag med kortare transportvägar. Också andra industrier är viktiga för regionerna varför det är angeläget att de kan fortsätta verka där de är. Detta kräver bättre underhåll av vägar, järnvägar och sjövägar (isbrytning). Tidigare har målet om tillgänglighet i hela landet inte varit tillräckligt styrande vilket lett till bristande underhåll.

3. Ny infrastruktur måste planeras i ett större sammanhang utifrån ett godsperspektiv.

Infrastruktur planeras ofta i små delprojekt. Ett undantag var Sverigeförhandlingen där infrastruktur kopplades till nya bostäder. På samma sätt måste planeringen av vägar och järnvägar kopplas till befintlig industri och möjliga nya investeringar. Trafikverket bör särskilt få i uppdrag att driva innovation och utveckling av ny teknik vid upphandling.

4. Bättre ta tillvara svenskt kunnande inom nya teknologier.

Transportsektorn kännetecknas av snabb teknikutveckling med bland annat digitalisering och autonoma fordon. Industrin och staten måste tillsammans stödja införandet av ny teknik. Det stimulerar svensk industri som utvecklar tekniken och i hög grad också transportområdet där digitalisering, automatisering, elektrifiering och så kallade horisontella samarbeten (där transportköpare samarbetar för att undvika tomtransporter) gör det möjligt att nyttja befintlig infrastruktur mer effektivt.

5. Transportsektorns kompetensförsörjning måste stärkas.

I dag finns ett stort underskott av personal inom alla trafikslag. För att komma tillrätta med det behövs stärkt ungdomsutbildning inom området men också tillgång till yrkesutbildning för unga vuxna och kompetensutveckling av personal som redan arbetar i transportsektorn.

6. Effektiva skatter och avgifter som tar hänsyn till konkurrenskraften.

Vägen mot ett fossilfritt samhälle är utstakad och riktig. Men i dag är skatter och avgifter som syftar till att driva i hållbar riktning en snårskog där olika styrmedel i värsta fall motverkar varandra och då bara blir en kostnad för industrin. Regeringen bör genomföra en samlad översyn av styrmedlen på transportområdet så att de är effektiva, inte missgynnar industrier på landsbygden eller hotar svensk industris internationella konkurrenskraft.

Regeringens godsstrategi välkomnas

Industrins parter välkomnar regeringens godsstrategi och är angelägna om att implementeringen sker i nära dialog med industrin. Vi föreslår att regeringen inrättar ett logistikråd där olika intressenter ges möjlighet att bidra till förståelse för hur logistik, transporter och infrastruktur påverkar näringslivets konkurrenskraft och i förlängningen tillväxt och välfärd.

Bo-Erik Pers, vd Jernkontoret
Henrik van Rijswijk, jurist Livsmedelsföretagen
Klas Wåhlberg, vd Teknikföretagen
Ulrika Lindstrand, ordförande Sveriges Ingenjörer
Marie Nilsson, ordförande IF Metall
Per Ahl, vd Svemin
Martin Linder, förbundsordförande Unionen
Per-Olof Sjöö, förbundsordförande GS-facket
Carina Håkansson, vd Skogsindustrierna