Debatt: Var är forskningen i de politiska manifesten?

Utifrån riksdagspartiernas valmanifest kan vi se att ord som forskning och vetenskap minskar, jämfört med manifesten inför valet 2010. Därför vill vi ge tre råd till Sveriges nästa regering om hur den förda politiken bättre kan förankras i fakta och forskningsbaserad kunskap, skriver företrädare för sammanlagt 61 organisationer.

De senaste åren har vi sett hur synen på vetenskap har förändrats och försämrats bland folkvalda politiker runt om i världen. Ett välkänt exempel är USA, där vetenskapliga resultat och fakta ifrågasatts på hög nivå. Experter och forskare misstänkliggörs också i Sverige, och företeelser som faktaresistens, falska konton och fejkade nyheter har blivit ett vanligt tema i samhällsdebatten och valrörelsen.

Tack och lov har den negativa utvecklingen också väckt motreaktioner. Förra våren stod mer än en miljon människor i världen upp för vetenskapen i det amerikanska initiativet March for Science – också här i Sverige. Under valåret 2018 har ett 80-tal svenska organisationer samlats kring initiativet #Hurvetdudet?. Genom denna raka fråga vill vi få fakta och forskning att ta mer plats i den politiska debatten.

Utifrån innehållet i riksdagspartiernas valmanifest kan vi konstatera att vi inte nått ända fram. Sammantaget minskar användningen av ord som forskning, forskare, vetenskap, innovation och samverkan i år, jämfört med i manifesten inför valet 2010. Det visar en genomgång som gjorts av utredare vid Vetenskap & Allmänhet, som samordnar #Hurvetdudet?. Mer resurser till forskning utlovas vid sammantaget 23 tillfällen i år, medan vikten av att grunda beslut på forskning endast tas upp fyra gånger sammanlagt i alla partiers manifest. Ord som fakta och evidens förekommer inte alls.

Det finns förstås mycket annat än vetenskap att ta hänsyn till för politiker; attityder i samhället, ekonomiska förutsättningar, ideologi och etik är några exempel. Samtidigt är samhällets utveckling beroende av att beslut är väl underbyggda och vilar på bästa tillgängliga kunskap. Det är viktigt att veta vad som ligger till grund för de beslut som tas.

Sammantaget menar vi att utbytet mellan forskning och politik behöver stärkas. Därför vill vi ge tre råd till Sveriges nästa regering om hur den förda politiken bättre kan förankras i fakta, evidens och forskningsbaserad kunskap:

1. Initiera fler systematiska sammanställningar av forskningsbaserad kunskap.

Inom några politikområden görs redan sådana i Sverige, till exempel för hälso- och sjukvården och socialt arbete vid SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, och för skolan vid Skolforskningsinstitutet. Men dessa kunskapsöversikter är främst riktade till praktiker, inte politiker. Oberoende experter, liksom expertmyndigheter och tjänstemän på departementen, bör oftare få i uppdrag att ta fram breda sammanställningar av forskningsbaserade underlag.

2. Reformer bör ha stöd i tillgänglig forskning och effekten av dem systematiskt utvärderas.

Statliga utredningar behöver tillsättas och få tillräckligt med tid om frågorna är stora och komplexa. Testa och utvärdera – när det är möjligt – i mindre skala innan förändringar genomförs nationellt.

3. Uppmuntra forskare att samverka med det omgivande samhället.

Förbättra deras förutsättningar att dela med sig av den kunskap de utvecklat – och att göra det på ett sätt som politiker och alla andra kan förstå och använda sig av. Ge forskare incitament att delta i samhällsdebatten och i folkbildningen för att bidra med kunskap, vägledning och nyansering i olika sakfrågor.

Blivande ministrar och alla som väljs till politiska uppdrag i kommuner, landsting/regioner och riksdag: Tala om vilka underlag och vilka fakta er politik vilar på! Och glöm inte att fråga: Hur vet du det?!

Monica Widman Lundmark, förbundssekreterare ABF
Heike Erkers, ordförande Akademikerförbundet SSR
Karin Meyer, vd Apotekarsocieteten
Måns Holmberg, ordförande Astronomisk Ungdom
Karolina Kjellberg, vd bNosy
Mats Viberg, rektor BTH, Blekinge tekniska högskola
Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare Cancerfonden
Stefan Bengtsson, rektor och vd Chalmers
Roberto Rufo Gonzalez, projektledare Consupedia
Christina Liffner, ordförande Endometriosföreningen, Sverige
Cecilia Palm, generalsekreterare Folkuniversitetet
Anna Nilsson Vindefjärd, generalsekreterare Forska!Sverige
Robert Watt, ordförande Forskom
Cecilia Winberg, vice ordförande Fysioterapeuterna
Eva Wiberg, rektor Göteborgs universitet
Kristina Sparreljung, generalsekreterare Hjärt-Lungfonden
Jenny Larsson, verksamhetsledare Humtank
Marie-Hélène Ahnborg, vd Ifous
Magnus Huss, förbundsdirektör IKEM – Innovations- och kemiindustrierna
Jennie Turner, verksamhetsansvarig Internationella Vetenskapsfestivalen Göteborg
Bo-Erik Pers, vd Jernkontoret
Sofia Larsen, ordförande Jusek
Ole Petter Ottersen, rektor Karolinska Institutet
Sigbritt Karlsson, rektor KTH
Tuula Teeri, vd Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien
Eva Pettersson, vd Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien
Göran K. Hansson, ständig sekreterare Kungl. Vetenskapsakademien
Anders Blanck, vd LIF – de forskande läkemedelsföretagen
Bodil Nilsson, ordförande LMNT, Föreningen för Lärarna i Matematik, Naturvetenskap och Teknik
Johanna Jaara Åstrand, ordförande Lärarförbundet
Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund
Kerstin Tham, rektor Malmö universitet
Åke Iverfeldt, vd Mistra
Anders Fällström, rektor Mittuniversitetet
Britt-Marie Lidesten, föreståndare Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik
Ann-Marie Pendrill, föreståndare Nationellt resurscentrum för fysik
Ivar de la Cruz, ordförande Naturvetarna
Anna Sjöström Douagi, programchef Nobelcenter
Thomas Strand, ordförande Rifo, Sällskapet riksdagsledamöter och forskare
Jenny Björkman, kommunikationschef Riksdagens Jubileumsfond
Göran Arrius, ordförande Saco
Louise Karlberg, centerchef SEI, Stockholm Environment Institute
Mats Deleryd, vd SIQ, Institutet för kvalitetsutveckling
Lars Hultman, vd Stiftelsen för Strategisk Forskning
David Samuelsson, generalsekreterare Studieförbunden
Jens Mattsson, generaldirektör SVA, Statens veterinärmedicinska anstalt
Karin Linder, generalsekreterare Svensk biblioteksförening
Anne-Sofie Mårtensson, ordförande, Svenska fysikersamfundet
Christine Sundberg Carendi, vd Svenska Science Centers
Kristina Billberg, ordförande Sveriges Farmaceuter
Ulrika Lindstrand, ordförande Sveriges Ingenjörer
Maria Tenje, ordförande Sveriges unga akademi
Mats Ericson, ordförande SULF, Sveriges universitetslärare och forskare
Gustav Amberg, rektor Södertörns högskola
Samuel Engblom, samhällspolitisk chef TCO
Peter Skogh, museidirektör Tekniska museet
Elin Lydahl, vd Tom Tits Experiment
Jennie Ekbeck, vd Umeå Biotech Incubator
Linnea Suomenniemi, ordförande Unga Forskare
Cissi Billgren Askwall, generalsekreterare Vetenskap & Allmänhet
Sven Stafström, generaldirektör Vetenskapsrådet