Liberalerna har vaknat i utbildningsfrågan
Äntligen har Liberalerna kommit till insikt om hur den högre utbildningen bör utformas. På något annat sätt går det inte att tolka debattartikeln av Jan Björklund (L) och Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund, i DN den 15 mars.
Sju punkter om reformerad lärarutbildning
I sju punkter beskriver Björklund och Fahlén hur lärarutbildningen måste reformeras för att höja antalet lärare i Sverige samt status och kvalitet på läraryrket. Man kan egentligen byta ut ordet lärare mot vilket annat kvalificerat yrke som helst för att även kunna hjälpa näringslivet att fylla sina idag oacceptabelt många vakanser där kvalificerad personal saknas.
− Många utbildningar de senaste åren drabbats negativt av krav på ”forskningsanknytning” eller ”akademisk höjd”, vilket inte minst varit pådrivet av Alliansregeringen. Precis som inom lärarutbildningen finns det en lång rad utbildningar som nu behöver komma tillbaka till sina kärnkunskaper, menar Gert Nilson, teknisk direktör på Jernkontoret.
Kvalitet framför kvantitet
Björklund och Fahlén konstaterar att flera ämnen riskerar att utrotas, samtidigt som det överutbildas i andra ämnen. Motsvarande problem har näringslivet framhållit inom en rad utbildningar under en lång tid, och krävt att lärosätena samverkar med näringslivet för att säkerställa att utbildningarna dimensioneras rätt. Liberalerna har i ansvarig ställning kraftigt motarbetat detta med hänvisning till akademisk frihet och lärosätenas oberoende ställning. Det är ytterst välkommet att Liberalerna nu ser avigsidorna med dagens brist på samordning av lärosätenas utbildningsutbud.
Staten har under lång tid ökat antalet utbildningsplatser men dragit ner ersättningen per plats. Detta ger en dubbelt negativ effekt: Ett ökat antal platser innebär att studenter med sämre förutsättningar att klara utbildningarna kommer in, samtidigt som den minskade ersättningen per plats tvingar högskolorna att dra ner på undervisningstiden. Artikelförfattarna argumenterar för att staten ska tillskjuta resurser för ökad undervisningstid till lärosätena.
− Jernkontoret argumenterade för detta redan inför 2016 års FoI-proposition − ingenting kunde således vara mer välkommet! menar Gert Nilson.
I ett samhälle som kräver att allt fler har en högskoleutbildning kan vi inte försämra förutsättningarna att klara av den. Tvärtom.
Livslångt lärande
Likaså är möjligheten att kunna byta yrke och värdet av förbättrad validering något som näringslivet länge argumenterat för. Med tanke på att Alliansregeringen gjorde precis motsatsen – stängde vägar för ungdomar – så är Liberalernas nya insikter även i denna fråga ytterst välkomna.
