En konkurrenskraftig svensk stålindustri är bra för klimatet
– Mitt budskap är att vi kommer värna både omställningen, men också jobb och tillväxt i alla delar av landet. Och då är svensk industri nyckeln, säger näringsminister Ibrahim Baylan i SVT Aktuellt. SVT har tittat på nivån på energiskatter för svensk industri.
Svensk stålindustri verkar på en global marknad. Svensk stålexport når cirka 150 av världens 190 länder. Foto: Pia Nordlander, Bildn, Jernkontorets bildbank.
SVT har tittat på svenska energiskatter. I ett inslag i SVT Aktuellt den 22 oktober intervjuas bland andra näringsminister Ibrahim Baylan. Näringsministern får svara på frågor om varför den svenska industrin har skattenedsättningar och han pekar på att nivån på energiskatter i huvudsak är satt av konkurrensskäl.
– Man ska komma ihåg, när man jämför energiskatter med andra länder, att många andra länder kompenserar sina industrier på andra sätt, så det är alltid en balansakt, säger näringsminister Ibrahim Baylan.
En konkurrenskraftig industri bidrar dessutom med stora intäkter till Sverige, intäkter som är med och finansierar välfärd och omställningen till en fossilfri välfärdsnation.
– Om man tittar på nedsättning om 15 miljarder, ska man också se att de här industrierna drar in mer än 1 300 miljarder i exportintäkter till landet, säger näringsministern.
En konkurrenskraftig industri är bra för klimatet.
– I det här fallet går jobb och klimat hand i hand. För varje enhet som tillverkas i Sverige, istället för i Tyskland eller Polen som har väldigt mycket el som kommer från kolkraft, då är det bra för jobben i Sverige, för regionerna, det bidrar med exportintäkter och det är faktiskt också bra för klimatet, säger näringsministern.
Näringsminister Ibrahim Baylan i SVT:s Aktuelltstudio den 22 oktober.
I sin rapportering redovisar SVT jämförelser mellan europeiska elkostnader och antyder att skillnaderna beror på skattenivåer i respektive land. EU har en minimiskattenivå som även Sverige använder för industrin, att jämföra elkostnader mellan olika länder är svårt, på grund av skillnader i regelverk och redovisningsprinciper.
SVT har tittat på elintensiva företag inom basindustrin, bland annat svenska stålföretag. Svensk stålindustri verkar på en global marknad. Svensk stålexport når cirka 150 av världens 190 länder. Svenska nischprodukter är ledande inom sina respektive områden, men konkurrensen är hård. Rimligt konkurrensneutrala kostnadsnivåer, inklusive skatter, är därför en förutsättning för att kunna bedriva verksamhet i Sverige. Varje enskild kostnad påverkar företagens möjligheter att konkurrera. Det är bra att EU-lagstiftningen bidrar till jämförbara förutsättningar, till exempel med EU:s utsläppshandelssystem. Men det finns fortfarande stora skillnader utanför EU.
Nivån på energiskatten är en differentiering för att bevara konkurrenskraft. Energi är en viktig råvara för basindustrin och därmed en stor kostnadspost. I Sverige är energiskatten i grunden en fiskal skatt, det vill säga den generera skatteintäkter till statskassan. Därför är det också rimligt att nivån motverkar en negativ påverkan på industrins konkurrenskraft, eftersom det i sin tur motverkar det fiskala syftet. En mindre konkurrenskraftig industri innebär helt enkelt mindre skatteintäkter.
En konkurrenskraftig svensk stålindustri är dessutom bra för klimatet. Global konkurrenskraft och lönsamhet är helt avgörande för de viktiga investeringar som krävs för företagens forskning och stora tekniksprång, som exempelvis fossilfri stålproduktion eller att ersätta fossila bränslen med restprodukter från skogen.
