2020, superåret för biologisk mångfald

FN har utsett den 22 maj till den internationella dagen för biologisk mångfald (biodiversitet) och under veckan som kommer väntas EU-kommissionen lägga fram EU:s strategi för biologisk mångfald som ska sträcka sig fram till år 2030. Den internationella dagen för biologisk mångfald är till för att uppmärksamma och öka medvetenheten om artrikedomens betydelse.

− Förlusten av biologisk mångfald utgör tillsammans med klimatförändringarna den största globala utmaningen som vår mänskliga civilisation står inför i nutid. Det kräver krafttag från alla och nya grepp, till exempel i form av samarbeten mellan beslutsfattare och näringsliv världen över. Jag har stora förväntningar på "superåret", säger Sophie Carler, Jernkontorets rådgivare i frågor som berör vatten och ekosystem.

Nytt globalt avtal för att motverka förlusten av biologisk mångfald

FN:s konvention om biologisk mångfald (CBD, Convention on Biological Diversity) trädde i kraft 1993 och har ratificerats av 196 länder, inklusive EU. FN-konventionen är det viktigaste internationella avtalet för att stärka arbetet med biologisk mångfald. Ett av huvudmålen är att bevara och hållbart nyttja biologisk mångfald.

CBD har ett beslutande partsmöte vartannat år och 2020 var mötet planerat att hållas i Kina, det så kallade COP15, för att besluta om nya mål för 2021−2030. På grund av coronapandemin har mötet skjutits upp till 2021. Trots det så pågår utformning och bearbetning av de nya målen för fullt och delförhandlingar kommer att pågå fram till partskonferensen. Jernkontoret deltar i en referensgrupp till konventionen och för dialog med Miljödepartementet och Naturvårdsverket för att lyfta fram den svenska järn- och stålindustrins initiativ som del av Sveriges bidrag i förhandlingarna inför partskonferensen.

Svensk stålindustri bidrar i arbetet

Våren 2019 lanserade IPBES (The Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services) en rapport, The global assessment report on biodiversity and ecosystem services, över det allvarliga tillståndet för världens biologiska mångfald. Enligt rapporten är cirka 25 procent av jordens arter utrotningshotade och de naturliga ekosystemen har minskat med cirka 47 procent. Eftersom vi människor är helt beroende av biologisk mångfald för allt från mat, energi och material, till luften vi andas, har rapporten rönt stor uppmärksamhet världen över.

− Ett funktionellt användarperspektiv är centralt för att komma framåt här. Om vi inte förstår varför biodiversitet är viktigt för oss alla, enskilda människor och verksamheter, blir frågan avgränsad till ett naturskyddsperspektiv. Med enbart ett perspektiv riskerar andra drivkrafter för biologisk mångfald att gå förlorade. Alla goda krafter krävs! säger Sophie Carler.

Jernkontoret och företagen i branschen har i över tio års tid arbetat med att stärka biologisk mångfald på sina anläggningsområden och gradvis integrerat ett ekosystemperspektiv i sina verksamheter. Idag ger det möjlighet för branschen att bidra och profilera sig i det högaktuella arbetet på svensk, europeisk, och internationell nivå.

Arbetet från Jernkontoret tar avstamp i den svenska stålindustrins gemensamma vision för 2050, Stål formar en bättre framtid, och sker med fokus på de 17 globala hållbarhetsmålen. Grundtanken som genomsyrar företagens arbete med biologisk mångfald är att allt som görs ska fylla en funktion. I de handböcker som har arbetats fram finns även råd om att addera "det lilla extra", som ska vara enkelt och billigt att genomföra.

Jernkontoret har gjort en handbok för att integrera ekosystemtjänster i stålbranschen. Naturbaserade åtgärder kan vara lösningar på vardagliga problem. Ett exempel är Höganäs som stängde en deponi och anlade en våtmark ovanpå den. Våtmarken bidrog med viktig struktur i ett annars vattenfritt odlingslandskap och ingår nu i kommunens naturvårdsplan.

Höganäs AB skapat naturvärden och samhällsnytta en industrideponi. Foto: Johan Peyron. Läs mer: Kräsen fågel häckar i Höganäs gamla deponi (hoganas.com)

Det finns många exempel på andra naturbaserade åtgärder inom branschen, såsom ekologisk efterbehandling eller användning av grönområden för hantering av dagvatten. Jernkontoret ser att företagens arbete för att stärka den biologiska mångfalden blir en allt tydligare del av affärsstrategin i varje verksamhet. Läs mer om stålindustrins arbete: Ekosystemtjänster och biologisk mångfald.

Även EU och Sverige uppdaterar strategierna

EU-parlamentet tar IPBES-rapporten på allvar. I januari 2020 lade EU-parlamentet fram ett förslag till resolution. I resolutionen pekar parlamentet ut kursen för EU:s förhandlingar vid FN:s partskonferens om biologisk mångfald, COP15. Dessutom vägleder parlamentet EU-kommissionen och medlemsstaterna i arbetet med att ta fram en ny EU-strategi för biologisk mångfald, vilket sker inom ramen för Den europeiska gröna given (The Green Deal). Parlamentet vill införa nya juridiskt bindande mål för biologisk mångfald till 2030, till exempel att 30 procent av EU:s land- och vattenområden ska ges ett effektivt områdesskydd och 30 procent av ekologiskt utarmade miljöer ska restaureras.

Ett av Sveriges 16 miljökvalitetsmål handlar om Ett rikt växt- och djurliv. Dessutom finns inom miljömålsystemet flera etappmål, varav två om ökad biologisk mångfald. När miljömålen beslutades av riksdagen 1999 tog de sikte mot 2020, som nu är här. Nästa hållpunkt för de svenska miljömålen blir 2030.Naturvårdsverkets bedömning är att miljömålet om biologisk mångfald inte kommer att nås under 2020 med befintliga och beslutade styrmedel. Utvecklingen har delvis gått åt fel håll. Under de kommande tio åren behöver arbetstakten öka.

Se även:

• Handbok: Ekologisk efterbehandling
• Handbok: Integrera ett ekosystemperspektiv i stålbranschen