Cirkulär ekonomi på regeringens agenda
I slutet av januari bjöd miljö- och klimatminister Isabella Lövin in till en heldag med syftet att säkerställa att regler kring en cirkulär ekonomi bidrar till att samhället nyttjar alla material i ett kretslopp – och att det sker på ett hållbart sett. Från Jernkontoret deltog Karin Östman, rådgivare i miljöfrågor.
Isabella Lövin stod som värd när miljödepartementet den 28 januari bjöd in olika branscher och organisationer för att ge inspel till regeringens pågående arbete med strategin för cirkulär ekonomi. Foto: Miljödepartementet (Twitter).
Dagen bjöd på både föredrag och diskussion. Näringslivets representanter visade ett starkt intresse och signalerade tydligt hur viktigt det är med både ett helhetsgrepp och långsiktighet för att uppnå både klimatmålen och säkra att satsningar på cirkulär ekonomi inte missgynnar vissa material.
Miljö- och klimatminister Isabella Lövin inledde dagen med att tala om vikten av en sammanhållen politik och lagstiftning. Politiken måste underlätta i alla delar för att få till en omställning för att sänka koldioxidutsläppen och det krävs att förändringarna sker nu. Lövin framhöll att politiken även måste underlätta för företag att ta risker, eftersom den största risken är att inte ta några risker alls.
– Det här är jätteviktigt, teknisk utveckling och stora projekt inom stålindustri och övriga branscher tar tid och det krävs att de långsiktiga förutsättningarna är kända för att organisationer och företag ska kunna investera i tekniksprång på ett ansvarsfullt sätt, säger Karin Östman.
Cirkulär ekonomi är en viktig hörnsten för att nå miljömålen. Lövin underströk att hållbarhetsarbetet vi gör i Sverige spelar roll för de globala målen, eftersom vi uppfattas som en föregångare i världen och inom EU. Att vi dessutom har konkurrenskraftiga exportföretag innebär att både industrins produkter sprids, liksom idén om att kan Sverige bli en fossilfri välfärdsnation, så kan fler länder bli det.
– Att vara i framkant är också ett mål för industrin och svenska stålföretag. Det kommer ibland med ett väldigt högt pris, bokstavligen. Ambitiösa företag som investerar stora pengar i forskning och ny teknik, kan inte samtidigt belastas med kortsiktiga skatter och konkurrera med produkter från länder utanför EU som inte betalar för sina koldioxidutsläpp, säger Karin Östman.
Åsa Domeij, ordförande i delegationen för cirkulär ekonomi, beskrev delegationens roll som samordnare och katalysator. Domeij uppfattade inte att det fanns något motstånd mot ökad cirkularitet hos näringslivet, däremot en mängd frågor om hur det ska gå till.
Domeij lyfte fram delegationens rekommendationer till regeringens strategi för cirkulär ekonomi. Bland dessa fanns precis som hos övriga talare vikten av att koppla den svenska strategin för cirkulär ekonomi till klimatpolitiken, vikten av att göra bra val mellan ekonomiska och regulatoriska styrmedel i varje enskilt fall samt fokus på lång livslängd, där återvinning är sista lösningen eftersom det nästan alltid uppstår vissa förluster i återvinning.
– Vårt viktigaste medskick till regeringens strategi är att ställa samma krav på ett material oavsett ursprung. För stålindustrins del ställs ibland strängare krav på biprodukter än på jungfruliga material, vilket ibland hindrar ett effektivt nyttjande av biprodukter. Det är också oerhört viktigt att ett material bedöms utifrån dess inneboende egenskaper inklusive dess risker för människa och miljö och inte enbart på halter av enskilda ämnen. Egenskaperna hos en stålsort är nämligen inte desamma som egenskaperna hos de metaller som stålet innehåller, säger Karin Östman.
Gunvor G Ericson, statssekreterare på miljödepartementet, fokuserade på den klimatpolitiska handlingsplanen. Ericson menade att planen ska ta ett helhetsgrepp eftersom klimatfrågan är så omfattande och på intet sett får uppfattas som ett specialområde. Strategin för cirkulär ekonomi blir en logisk följd av planen och den i sin tur kommer att leda till ett flerårigt arbete. Enligt Ericson bör styrmedel och reformer särskilt lyftas fram.
– Jag tror på helhetsgreppet, men det är viktigt att regeringen inte inför styrmedel på väl fungerade marknader för återvunnet material, till exempel skrotmarknaden. Se istället flöden på skrotmarknaden som goda exempel, som naturligtvis alltid kan förfinas, säger Karin Östman.
Stål är världens mest cirkulära material. Det återvinns mer stål i världen varje år än alla andra material tillsammans. Parallellt med ståltillverkningen produceras också restprodukter, såsom slagg, glödskal och stoft.
– Tyvärr begränsas idag användningen av restprodukter av en för vid definition av avfallsbegreppet, och tillämpning av regelverken kopplat till avfallslagstiftningen och giftfri miljömålet, säger Karin Östman.
Arbetet för den cirkulära ekonomin är jätteviktigt och det sker på flera olika politiska nivåer. I Sverige har regeringen kopplat arbetet till Klimathandslingplanen. Sedan tidigare har Jernkontoret svarat på EU-kommissionens konsultation Roadmap New Circular Economy Action Plan. Från näringslivet sker också samverkan, bland annat inom Svenskt Näringsliv där en rapport om Cirkulär ekonomi för ett konkurrenskraftigt och hållbart näringsliv i Sverige tagits fram. Till denna finns också branschbilagor, bland annat en för stålindustrin.