Debatt: Stjernkvists gymnasieutredning ett viktigt steg i rätt riktning
Den svenska gymnasieskolan behöver reformeras. Det slår utredaren Lars Stjernkvist fast. I sin utredning om dimensionering presenterar han långtgående förslag för att stärka gymnasieskolans koppling till arbetsmarknaden. Jernkontorets vd Bo-Erik Pers och tekniske direktör Gert Nilson, kommenterar idag två av förslagen på Altingets debattsida.
– Rent generellt behöver yrkesutbildningar på gymnasienivå uppgraderas. Många unga människor kliver från yrkesutbildningar direkt med studentmössan på huvudet in på arbetsmarknaden, till välbetalda och spännande jobb, säger Bo-Erik Pers, vd för Jernkontoret.
Regeringens utredare Lars Stjernkvist har presenterat gymnasieutredningens betänkande "Gemensamt ansvar - en modell för planering och dimensionering av gymnasial utbildning, SOU 2020:33". Stjernkvist pekar ut ett antal långtgående förslag:
1. Sätt ramar för antalet utbildningsplatser. Utbudet av utbildningar bör bestämmas med hänsyn till både elevers efterfrågan och behov och arbetsmarknadens behov.
Vi har länge talat om vikten av att inte utbilda unga människor in i arbetslöshet. Det nuvarande systemet leder till få inriktningar med många platser på de utbildningar som många känner till och som råkar vara ”populära” av en eller annan anledning. Detta får förödande konsekvenser för de unga människor som tar examen till en allt för hård och delvis konstgjord lokal konkurrenssituation, medan andra viktiga jobb inte hittar några kvalificerade kandidater.
2. Se till att kommuner samverkar, minst tre och tre, så att geografiska områden kan optimera sitt gemensamma gymnasieutbud.
Om fler kommuner samarbetar kring utbudet av gymnasieutbildningar kan utbudet bli bredare vilket gynnar både studenterna och arbetsmarknaden.
Nu väntar vi bara på att Stjernkvists insikter från gymnasieskolan ska tillämpas på våra högre utbildningar, som också behöver stärka sina kopplingar till arbetsmarknadens behov.
