Skyddsåtgärd mot stålimport för den europeiska ekonomins återhämtning
EU-kommissionen har presenterat en plan för ekonomisk återhämtning, som syftar till att stötta den europeiska ekonomin i spåren av Covid-19-pandemin. Med kommissionens fokus på hållbarhet och konkurrenskraft utgör den europeiska stålindustrin fortsatt en viktig del av i Europas hållbara återhämtning. Samtidigt växer behovet av skyddsåtgärder som kan säkerställa att den europeiska marknaden inte svämmar över av importerat stål.
Det stora containerfartyget Marie Maersk har anlänt Göteborgs hamn. Foto: Mostphotos.
Även stålindustrin i Europa påverkas kraftigt till följd av COVID-19. Omfattning varierar från land till land, men många enskilda företag påverkas när efterfrågan på stål i Europa sjunker. Det är viktigt att EU:s skyddsåtgärd inte blir för generös och nu finns ett behov av att justera skyddsåtgärdens förutsättningar.
Importen av stålprodukter till EU ökade kraftigt efter att USA införde 25-procentiga tullar på stål den 1 juni 2018. För att inte EU skulle svämma över av all världens stålexport som inte kom in i USA på grund av de amerikanska ståltullarna, valde EU att införa en skyddsåtgärd genom att lägga tull på den del av stålimporten som översteg ”normal importnivå”.
– Fördelen med EU:s skyddsåtgärd är att den tar hänsyn till både stålimportörernas och stålproducenternas intressen. Som benchmark för normal importnivå valdes vid åtgärdernas införande nivån på importen under åren 2015 till 2017, en nivå som naturligtvis var anpassad till marknadens storlek vid detta tillfälle, säger Mathias Ternell, handelspolitisk direktör på Jernkontoret.
Som en följd av COVID-19 har nu EU:s stålmarknad fallit kraftigt.
– Stora förändringar på marknaden innebär att det benchmark som fastställer normal importnivå, det vill säga den tullfria kvoten, inte längre är relevant. Konsekvensen blir obalans och att stålimportörerna gynnas på stålproducenternas bekostnad, säger Mathias Ternell.
– För att återställa balansen mellan importörernas och stålproducenternas intressen måste det benchmark som ska spegla den normala importnivån justeras och anpassas till verkligheten – annars skadas Europas stålindustri, avslutar Mathias Ternell.
Åtgärderna i den återhämtningsplan som kommissionen presenterat väntas ge effekt på ekonomin på mellan ett och fem år. Den europeiska stålindustrins branschorganisation Eurofer, i vilken Jernkontoret deltar aktivt, välkomnar kommissionens övergripande ambitioner med planen, men skriver samtidigt i ett pressmeddelande att behovet av justerade skyddsåtgärder för stålmarknaden är akut.
