Svensk industri presenterar gemensam reformagenda

Industrin presenterade reformer inom tolv centrala områden, som alla måste vara en del av en sammanhållen industripolitik för att uppnå den vision industrin satt, nämligen att Sverige senast år 2025 ska rankas som ett av världens fem mest konkurrenskraftiga länder.

– Den kraft som gemensamt står bakom industrins reformagenda går inte att ta miste på. Samtidigt är dagens lansering bara startskottet på det stora arbete som nu krävs, både av politik och industri, för att förverkliga förslagen, stärka tillväxten, säkra en industripolitik värd namnet och uppnå målet. Vi har lyft blicken och vi är beredda att arbeta långsiktigt för svensk konkurrenskraft, säger Bo-Erik Pers, vd på Jernkontoret och en av de 14 initiativtagarna till Industrins reformagenda.

Klas Wåhlberg, vd Teknikföretagen, och Maria Sunér Flemming, vd Svemin, representerade de 14 industriorganisationerna bakom agendan under lanseringen.

– Den vision vi lagt fram i industrins reformagenda är fullt möjlig att uppnå. Vi har varit där förut och vi ska dit igen. Men visionen är bara möjlig att uppnå om man betraktar industrin som en helhet. Vi är tätt sammanflätade och för att lyckas krävs att vi ser hela kedjan, inledde Klas Wåhlberg, vd Teknikföretagen.

En positiv näringsminister

Näringsministern var positiv till den svenska industrins anslag och vision.

– Svenska industrin är på tårna. Det här speglar väldigt väl en offensiv hållning från den svenska industrin och det svenska näringslivet som gläder mig väldigt mycket, kommenterade näringsminister Ibrahim Baylan.

Baylan var även positiv till reformagendans fokusområden, områden som inte var nya för ministern.

– Man pekar på helt rätt områden. Jag känner igen dem från den dialog vi för med företrädare för både fack och näringsliv, fortsatte Ibrahim Baylan.

Näringsministern såg dock risk för konflikter när industrins mål och reformer ska genomföras.

– En del är enkelt att genomföra, annat är mycket mer komplicerat. Men att vi kan vara överens om vad som behöver göras är väldigt positivt. Det är när det ska konkretiseras som värden riskerar att ställas emot varandra, förklarade Ibrahim Baylan.

Oppositionsledaren önskar en större diskussion om svensk industripolitik

Moderaternas partiledare Ulf Kristersson välkomnade reformagendan och såg problem med att industripolitiska frågor inte hamnar tillräckligt centralt i det politiska samtalet, trots dess stora betydelse för svensk ekonomi och välfärd.

– Det är ett stort bekymmer att de här sakerna, som är väldigt viktiga för svensk konkurrenskraft, tar så liten plats i den dagliga politiska debatten, sade Ulf Kristersson.

Ulf Kristersson och Emma Härdmark.

Kristersson underströk även behovet av rätt kompetens till svenska företag, för att uppnå reformagendans vision.

– Den största utmaningen för att svenska företag ska kunna växa och öka sin konkurrenskraft är tillgången till rätt utbildad personal. Vi har i den politiska debatten pratat mycket om enkla jobb, vilket är jätteviktigt för att få människor i arbete, men vill vi öka Sveriges konkurrenskraft internationellt är det de tekniskt avancerade jobben och ingenjörsutbildningar som är nyckeln. Därför måste vi öka utbildningsnivån inom matematik bland svenska ungdomar, förklarade Ulf Kristersson.

– Vi behöver lite mer ogenerad elitism, avslutade Ulf Kristersson.

Namnkunnig panel ser behovet av EU-samarbete och högre tempo

Avslutningsvis kommenterades reformagendan av en panel bestående av Marie Nilsson, ordförande IF Metall, Annika Winsth, chefekonom Nordea och Leif Johansson, styrelseordförande AstraZeneca.

Marie Nilsson, Emma Härdmark, Leif Johansson och Annika Winsth.

– Vi kan nog skriva under på nästan varenda punkt. Vi tycker från den fackliga sidan att detta överlag är ett väldigt bra program, kommenterade Marie Nilsson.

– Reformagendans punkt 12 är avgörande. Utan en öppen ekonomi och en fri global marknad finns inte svensk industri. Då har vi ingen svensk export och tappar halva vår BNP, kommenterade Annika Winsth.

– Jag blir glad när jag lyssnar på våra politiker och hör att det inte finns några stora eller kontroversiella åsiktsskillnader i de här frågorna. Men jag blir också frustrerad över att det trots detta händer väldigt lite. Jag har varit med och pratat tillståndsprocesser i 20 år. Transportlogistik har vi pratat om i 25 år och digitalisering har jag varit med och diskuterat med politiken i fem, kanske till och med tio, år. Trots den här välviljan och samsynen från politiken går det för långsamt i Sverige, sa Leif Johansson.

Se lanseringen i efterhand

SVT Forum sände lanseringen i efterhand på fredag 27 november klockan 14.30-15.30. 

Lanseringen finns även att se på Jernkontorets Youtube.

Ladda hem eller beställ tryckt exemplar

Refomagendan finns att ladda hem eller beställa på Jernkontorets webbplats, se: Industrins reformagenda: Så får industrin fart på tillväxten 

Reformagendans förslag

1. Effektivisera miljötillståndsprocessen. Miljötillståndsprocessen har länge varit i behov av förändring. Ett flertal utredningar har genomförts men ingen har resulterat i konkreta reformer. Istället står nu oförutsägbara tillståndsprocesser i vägen för såväl industrins utveckling som ökad hållbarhet. Nu behövs det en tydlig och snabb förändring som säkrar effektivare och mer förutsägbara miljötillståndsprocesser.

2. Minska regelbördan. Näringslivets regelbörda hämmar Sveriges konkurrenskraft. Företagens kostnader för att efterleva regelverk i Sverige är hög.

3. Möjliggör klimatomställningen. Industrin är avgörande för att klara såväl Sveriges som EU:s klimatmål. Industrin är redan mitt i sitt omställningsarbete och branschens egna klimatfärdplaner måste vara politikens utgångspunkt.

4. Riv hindren för den cirkulära ekonomin. Avfallslagstiftningen och dess tillämpning måste förändras så att resurseffektivitet och cirkulära flöden stimuleras.

5. Säkra framtidens elförsörjning. Energipolitiken präglas av halvmesyrer och en oförmåga till reformer som gör skillnad för industrin. Det behövs en ny energipolitisk överenskommelse som tar sikte på de långsiktiga behoven i elsystemet. 

6. Underhåll och investera i transportinfrastrukturen. Ett investeringsprogram behövs för elektrifieringen av både vägnät och kvarvarande järnvägsnät. Det är också dags att ta igen det eftersläpande underhållet på statliga vägar och järnvägar.

7. Ta täten i digitaliseringen. Sverige ska fortsatta tillhöra de ledande länderna inom digitalisering. Därför krävs det ett nationellt digitaliseringsprogram med industriellt fokus i syfte att förbättra kompetens, tillämpning och forskning kring digitalisering.

8. Stärk industrins kompetensförsörjning. Svensk industris framgångar bygger på förmågan att attrahera och anställa kvalificerade medarbetare. Utbildningsväsendet behöver rustas bättre för att åstadkomma detta.

9. Modernisera arbetsmarknaden. Arbetsrätten behöver moderniseras för att säkerställa företagens behov av flexibilitet både under och efter coronapandemin. Sverige måste slå vakt om den svenska modellen och subsidiaritetsprincipen i samband med lagstiftning inom EU.

10. Satsa mer på FoU. Sätt som nationellt mål att Sveriges samlade investeringar i forskning och utveckling ska öka med 1 procent av BNP till senast år 2030.

11. Förbättra villkoren för startups. Utveckla och stärk systemet med samverkansplattformar, Science Parks och inkubatorer.

12. Försvara den öppna ekonomin och den inre marknaden. Under Coronapandemin har förödande avsteg från EU:s grundläggande principer gjorts. EU:s fria rörlighet behöver återställas.

Vd:ar och organisationer bakom Industrins reformagenda:

Anneli Kouthoofd, vd Byggmaterialindustrierna
Ravindra Parasnis, vd Grafiska företagen
Lena-Liisa Tengblad, vd Gröna Arbetsgivare
Magnus Huss, förbundsdirektör IKEM, Innovations- och Kemiindustrierna i Sverige
Per Hidesten, vd Industriarbetsgivarna
Bo-Erik Pers, vd Jernkontoret
Björn Hellman, vd Livsmedelsföretagen
Mårten Sohlman, vd SBMI, Sveriges bergmaterialindustri
Viveka Beckeman, vd Skogsindustrierna
Maria Sunér Fleming, vd Svemin
Klas Wåhlberg, vd Teknikföretagen
Cecilia Tall, generalsekreterare TEKO, Sveriges Textil- och Modeföretag
David Johnsson, vd TMF, Trä- och Möbelföretagen
Viveke Ihd, vd Återvinningsindustrierna