Enighet vid lansering av klimatfärdplan: Industrin driver klimatarbetet

Under onsdagsförmiddagen samlade Jernkontoret till lansering och samtal om uppföljaren till klimatfärdplanen. En rad experter, bl.a. statssekreterare Annika Jacobson och Johan Kuylenstierna, ordförande i Klimatpolitiska rådet deltog. Enigheten var stor kring hur industrin vänt klimatarbetet till något positivt och nu är pådrivande för omställningen. Hela samtalet finns att se i efterhand på jernkontoret.se.

Maja Boström, kommunikationsdirektör på Jernkontoret (nederst till vänster i bilden) modererade samtalet om klimatfärdplanen, näringsliv och politik. Medverkade: Helén Axelsson (Jernkontoret), Mikael Román (Tillväxtanalys), Johan Kuylenstierna (Klimatpolitiska rådet) och Annika Jacobson (miljödepartementet).

Lanseringen innehöll bland annat ett samtal om hur klimatfärdplanen och näringslivets arbete ska komma till användning när politiken tar fram planer och strategier för klimatomställningen. I samtalet deltog Annika Jacobson, statssekreterare åt miljö- och klimatminister Per Bolund på miljödepartementet, Johan Kuylenstierna, ordförande för Klimatpolitiska rådet, Mikael Román, analytiker på Tillväxtanalys och Helén Axelsson, energi- och miljödirektör på Jernkontoret.

Omställning genererar nya idéer och affärsmöjligheter

– Det är glädjande att ha samtal med stålindustrin som har bidragit med sådana enorma framsteg de senaste åren och som skapat hopp och inspiration för många om våra möjligheter att klara av de här utmaningarna. Det är också väldigt positivt tycker jag att ni tagit steget att uppdatera er färdplan, för det har ju verkligen behövts med tanke på hur mycket som har hänt, sa statssekreterare Annika Jacobsson.

– Det visade sig i samband med klimatmötet i Köpenhamn att det var väldigt svårt att komma framåt, att komma vidare med enbart politikens kraft, genom att sätta regler och ramar och så vidare. Här har industrin helt vänt, skulle jag vilja säga, från hur man såg på klimatfrågan för tio år sedan till idag. Och precis som Annika var inne på, man har vänt det här från att handla om en fråga om kostnader, regler och som handlar om försvåringar, till att istället se det som en gemensam ödesfråga som man ska lösa. Har vänt det till att handla om konkurrenskraft och en utveckling av industrin, sa Johan Kuylenstierna.

Industrin, inte minst järn- och stålindustrin, driver klimatarbetet framåt
Johan Kuylenstierna beskrev bland annat hur han deltog i järn- och stålindustrins visionsarbete på Jernkontoret redan 2013. Ett arbete som la grunden för järn- och stålindustrins vision och arbetet med klimatfärdplanen.

– Jag var väldigt förvånad, glatt överraskad, att det faktiskt var en tung industri som tog ledartröjan. Jag har varit med i olika sammanhang då andra industrier sagt att 'om stålindustrin kan göra det här, då måste vi ju också kunna göra det här', berättade Johan Kuylenstierna.

– Förra månaden hade Per Bolund ett samtal med John Kerry [klimatsamordnare i Biden-administrationen] och där lyfte han verkligen fram hur otroligt inspirerande och viktigt det har varit för det internationella klimatarbetet, att ha ett land med så stora företag som Sverige som kan gå vidare och visa att det finns lösningar och att omställningen till fossilfrihet faktiskt kommer med stärkt konkurrenskraft och jobb. Det finns en social dimension i detta som skapar väldigt mycket hopp och framtidstro, sa statssekreterare Annika Jacobson.

– I den senaste rapporten från Klimatpolitiska rådet så talar vi bland annat om det här med mognad för omställningen och en av de viktigaste komponenterna i den mognaden är industrin som nu driver frågan. Förstås tillsammans med politik och andra aktörer, inte ensam. Det är oerhört positivt tycker jag, sa Johan Kuylenstierna.

– Det är härligt att höra både Annika och Johan prata om industrin som just drivande i klimatomställningen. Vi känner ju ett otroligt driv i vår bransch, sa Helén Axelsson.

Exemplets makt

På frågan vad den svenska industrins satsningar innebär för den svenska regeringens möjligheter att driva på internationell klimatpolitik svarade Annika Jacobson:

– Jag skulle säga att det är det verktyg vi har för att påverka den internationella politiken. Det är ju att vi genom exemplets makt kan visa vad som är möjligt. Jag tycker att det blir väldigt tydligt i den ledarskapsgrupp för industrins omställning som Sverige leder tillsammans med Indien. När FN:s generalsekreterare gav det uppdraget till Sverige så var ju inte det för att vi är den största utsläpparen eller den största ekonomin. Utan det var just för att vi ligger väldigt långt fram i den här utvecklingen.

Utvecklingen går snabbt, men både industrin och politiken har långa ledtider. En utmaning som kräver fortsatt samverkan och en god dialog.

– Utvecklingen går så otroligt snabbt, samtidigt så är också tiden för att ställa om väldigt kort. Där är det utmanande att jobba med en långsiktighet, när det gäller forskning och innovation, med de ledtiderna. Ja hur hanterar man det helt enkelt i politiken, som per se är ganska långsam av sig. Det är ju en utmaning som vi ständigt brottas med och jag trycker att det visar hur viktigt det är med den här dialogen och samverkan. Det är här vi kan hitta nycklarna för att ta oss vidare, avslutade Annika Jacobson.

Höga förväntningar på Samforsk klimat

Jernkontoret passade också på att berätta om initiativet Samforsk klimat, som finansieras av Vinnova, och som ska understödja stålindustrins ambitioner att genomföra sin klimatfärdplan. Initiativet kartlägger pågående FoU, identifierar forskningsbehov, initierar och stödjer forskningsprojekt samt följer och sprider resultat.

I samtalet om vad Samforsk klimat kan betyda för forskningen deltog Cecilia Sjöberg, avdelningschef Industriell utveckling på Vinnova, Pontus Sjöberg, vd på Swerim, Pontus Hydén, forskningschef på Höganäs AB och Nicklas Tarantino, projektledare för Samforsk klimat.

Överst från vänster: Maja Boström (Jernkontoret), Pontus Sjöberg (Swerim), Cecilia Sjöberg (Vinnova), Nicklas Tarantino (Samforsk klimat) och Pontus Hydén (Höganäs AB).

Cecilia Sjöberg slog ett slag för samverkan och öppenhet inom och mellan branscher och att det verkligen är en kultur som vi ska fortsätta odla, då det är en viktig förutsättning för omställning och konkurrenskraft.

– Det pågår ju väldigt mycket, olika typer av insatser, vi har ju en mixa av allt från grundforskning till industrikliv till strategiska innovationsprogram. Jag tror att om vi kan samordna det där så kan vi skapa mervärde av de insatser vi gör. Att få ut det mesta möjliga av alla de initiativ som pågår, jag tror att det här projektet kan bidra till det, sa Cecilia Sjöberg.

Cecilia Sjöberg fick frågan om hur hon ser på formatet för Samforsk klimat, dess styrkor och om det skulle gå att kopiera och använda ett liknande upplägg inom andra branscher.

– Vi ser att det händer inom andra områden också, det här att man jobbar tvärs över värdekedjor. Kanske inte så strukturerat som det här, så ni kan vara ett väldigt gott exempel på det. Det jag tycker är så bra med just det här projektet är att man kan odla den här samverkans- och samarbetskulturen som vi har i Sverige, sa Cecilia Sjöberg.