Industrin efterfrågar attraktiva samhällen som kan attrahera kompetens

Basindustrins dag – Fokus kompetensförsörjning 2021 inleddes med att respektive vd från Industriarbetsgivarna, Jernkontoret och Svemin hälsade välkomna.

Dagens moderator, Amelie von Zweigbergk, förhörde sig om vilka programpunkter som de tyckte kändes mest spännande och här var alla tre rörande överens. Självklart var det intressant med näringsminister Ibrahim Baylan, men det som de såg mest fram mot var att höra hur ungdomar tänker om basindustrin i Ungdomsbarometern . Efter att ha skickat några handfasta förslag till partierna inför det kommande valet så lämnade moderator och vd:ar över till dagens första talare.

Utbildningsvalet grundas ofta i hemmet

Pierre Mörck, Falun Borlänge-regionen, beskrev och lyfte konceptet Arbetsmarknadskunskap och projektet Attraktiv Industri. Projektet formades som en insats mot unga för att förändra eller ge en ny bild av industrin och dess arbeten.

Inom Arbetsmarknadskunskap så har det genomförts runt 50 000 elevmöten på högstadier och gymnasium och här lyfte Pierre vikten av att möta ungdomar tidigt och hjälpa dem att göra medvetna utbildningsval. Det är viktigt att industrin visar vad det finns för möjligheter, så att elever kan göra medvetna val när det kommer till sin utbildning och framtid. Han betonade också att ofta kommer utbildningsvalen hemifrån. Därför jobbar projektet mycket mot föräldrar och lyfter vikten av att föräldrar söker information och läser om utbildningar tillsammans med sina barn.

Yrkesprogrammen behöver reformeras

Nästa talare var Johan Olsson, policyexpert på Svenskt Näringsliv, som gick igenom vilka lärdomar som kan dras av Ungdomsbarometerns undersökning om ungdomars attityder till yrkesutbildning och yrkesval. Svensk arbetsmarknad har kompetensproblem generellt, och industrin är inget undantag. Här tog Johan upp att det därför är viktigt med yrkesutbildningar. Fler ungdomar väljer akademiska program än yrkesprogram. Så varför väljs då yrkesprogrammen bort? Framför allt så är högskolebehörigheten ett problem. Unga vill ha högskolebehörighet och det har blivit en symbolfråga.

Yrkesprogrammen uppfattas också som smala. Här kan programstrukturen spela in och vill yrkesprogrammen locka fler så måste de uppfattas som mer framtidsinriktade. Johan menade att det är viktigt att lyfta yrkeshögskolan som en karriärväg. Men bara mer information räcker inte, utan politiska reformer behövs. Man behöver se över planering och dimensionering av gymnasieprogrammen. Det ser ut att finnas för många val. Programstrukturen behöver en översyn och yrkesprogrammen måste få mer branschingångar än idag. Yrkesprogrammen måste leda till jobb!

Kompetensbaserad rekrytering kan främja en jämnare könsfördelning

Jenny Wallin Sander, HR-chef på Cementa, tog upp hur det är av stor vikt att attrahera fler kvinnor till industrin. Då industrin har ett omfattande rekryteringsbehov så går det inte alltid att hitta folk med exakt den utbildning företagen vill ha. Jenny lyfte att rekryterare borde titta mot kompetensbaserad rekrytering och titta på vad sökande kan, och inte enbart på vad de gjort tidigare. Detta är också ett sätt att få in fler kvinnor i traditionellt manligt dominerade arbeten. De fem nycklar som man på Cementa tagit fram för att öppna dörren för fler kvinnor är att mäta, att utbilda, bygga en företagskultur, kommunicera samt ”grit”, uthållighet och att våga rekrytera utanför det sätt som företaget historiskt gjort.

Kompetensförsörjning och tillståndsprocesser är knäckfrågor för näringsministern

Efter en lunchpaus så välkomnade moderatorn Amelie von Zweigbergk näringsminister Ibrahim Baylan till Basindustrins dag. Näringsministern inledde med att prata om den gröna omställning som nu sker inom den svenska industrin och det stora kompetensbehov som detta ger.

Näringsminister Ibrahim Baylan. Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet.

Klimatet är en ödesfråga och ministern lyfte hur basindustrin siktar in sig på viktiga ämnen som ökad digitalisering, ökad elektrifiering, automation och ett fortsatt arbete mot effektivisering. Det finns en vilja att samarbeta mellan industri, politiker, akademi och fack och detta är vägen framåt.

Kraven på kompetensförsörjning är stora och framförallt krävs en kraftig ökning av kompetensen i en del av landet som historiskt har tappat i befolkningsmängd. Baylan sade att regeringen vill se över hur man kan göra det lättare att ta in nyckelkompetenser utifrån och att det måste gå att renodla hur man systematiserar och skiljer kvalificerad arbetskraftsinvandring från övrig invandring.

De för industrin mycket aktuella tillståndsfrågorna togs också upp. Näringsministern menade att man nu måste se över hur myndigheter arbetar med tillståndsprocesserna och att ojämnheter i tid måste tas upp till diskussion.

Tillståndsproblematiken kräver snar lösning

Ibrahim Baylan lämnade sedan över frågorna runt kompetensförsörjning och tillståndsproblematiken direkt till representanter för industrin. Dessa var Jan Moström, vd på LKAB, Per Lyrvall, sverigechef på Stora Enso och Maria Persson Gulda, teknikchef på H2 Green Steel.

Jan Moström slog fast att den svenska industrin inte har tid att vänta flera år på att tillståndsprocesserna ska ändras. Då kommer gruvindustrin inte att hinna med de omställningar som behövs. Moström menade också att den stora utmaningen är att staten inte klarar av att samordna alla sina intressen, då varje myndighet bara ansvarar för sin egen begränsade sektor. Detta leder till att staten uppträder märkligt i en sådan här process, där man säger än det ena och än det andra beroende på vilken myndighet företagen pratar med. Här behövs en förändring komma till.

Attraktiva samhällen attraherar kompetens

Alla tre deltagare lyfte vilken stor fråga kompetensbristen är för basindustrin. Maria Persson Gulda sade att grunden för att för att attrahera kompetens är att bygga attraktivt boende i attraktiva städer. Här behövs stöd, då de aktuella kommunerna inte har pengar till detta. Per Lyrvall instämde och menade att Stora Enso inte har några problem att attrahera akademiker för arbeten i storstadsregioner, men att man har mycket svårt att rekrytera utanför tätorter.

Jan Moström tog även han upp att kommunerna måste få stöd för att kunna vara attraktiva samhällen. Nu är det kommuner med högst kommunalskatt som har sämst kommunal service och detta måste staten förstå och avhjälpa. Alla tog upp att det behöver satsas på yrkesutbildningar och yrkegymnasium för att få fram all den kompetens som behövs och kommer att behövas inom den svenska industrin. Företagen behöver generellt sett kompetenta yrkesmänniskor.

Projektet Flaggskeppsfabriken

Kalle Persson, RISE och Fredrik Gunnarsson, Industriarbetsgivarna gick sedan igenom resultaten för projektet Flaggskeppsfabriken. Projektet har jobbat med kompetensutveckling för hållbar teknikutveckling. Sex industriföretag deltar och har alla delat sina erfarenheter, med avstamp utifrån den digitala utmaningen.

I workshops har deltagarna diskuterat hur man möter digitalisering utifrån kompetensutveckling inom företagen och det har lett till ett mycket bra erfarenhetsutbyte. Flaggskeppsfabriken har släppt en rapport som finns att ladda ner på projektets webbplats. 

Hybrida arbetssätt på väg att normaliseras

Dagen avslutades med en inspirationsföreläsning av Hélène Barnekow, vd på Microsoft Sverige. Hélène berättade hur Microsoft jobbat med digitaliseringen av sitt interna arbete och visade på hur nästan allt arbete kommer att gå mot digitalisering under de kommande tio åren. Pandemin komprimerade den tidsplan som Microsoft hade räknat på, då många övergick till distansarbete, att två års digital omställning skedde på endast två månader.

Hélène menade att när vi nu börjar gå tillbaka till kontoren så är ändå hybrida arbetssätt här för att stanna. Detta särskilt då många företag visat upp samma eller till och med högre produktivitet under perioden med distansarbete. Alla företag kommer behöva förhålla sig till hybridarbete. Till en början måste organisationen styra hur kontoret ska fungera, så att folk är inne på kontoret vid samma tillfälle. Över tid så löser sådant sig, men det kan initialt behövas styras upp.

En mycket givande dag var nu till ända och moderator Amelie von Zweigbergk tackade alla deltagare och hälsade välkommen till 2022 då Basindustrins dag – fokus kompetensförsörjning firar tio år.

Basindustrins dag 2021 – Kort sammanfattning av dagen:

Läs mer om kompetensförsörjning:

Kompetensfärdplan: Vägen framåt för gruv- och stålnationen Sverige