Industrins reformagenda gör inspel till budgetpropositionen

Just nu förhandlar regeringen och samarbetspartierna den budget som ska gälla 2022. Industrins 14 branschorganisationer efterlyser en industripolitik som bidrar till tillväxt och konkurrenskraft.

Nu rullar hjulen igen och i år levererar industrin historiskt höga bidrag till svensk BNP. En fjärdedel av årets BNP-ökning kommer från industrin. Även investeringarna är höga sett ur ett historiskt perspektiv. I år väntas industrins investeringar öka med elva procent och under 2022 med åtta procent.

Svensk industri tar stora investeringsbeslut för att ställa om till fossilfritt inom loppet av några år. Exemplen är många, inte minst i norra Sverige. Bara inom stål- och gruvnäringen finns tre framträdande projekt: Hybrit, där stål ska tillverkas med hjälp av vätgas istället för kol, LKAB:s planer på fossilfritt järn och nystartade H2 Green Steel som planerar fossilfri stålproduktion utanför Boden.

Svensk industri ska fortsätta vara världsledande inom innovativ och hållbar industriell produktion. Förutsägbara och gynnsamma villkor är förutsättningar för det. Inför höstens budgetproposition lyfter vi tre förslag som bidrar till ett gynnsammare industriklimat:

1. Effektivare tillståndsprocesser. Såväl klimatomställningen som tillkomsten av nya arbetstillfällen är starkt beroende av hur snabbt nya investeringar i infrastruktur och industrier kan komma på plats. I vägen för dessa investeringar står idag ineffektiva och oförutsägbara tillståndsprocesser. Ställ krav på samverkan istället för motverkan.
2. Stärkt kompetensförsörjning. Brist på aktuell och relevant kompetens utgör en broms för utvecklingen inom industrin. Matchningen på arbetsmarknaden är bristfällig och därför måste utbildningssystemet bättre dimensioneras för att möta näringslivets och industrins behov. Gör yrkesprogrammen mer attraktiva genom att återinföra den grundläggande högskolebehörigheten, anpassa yrkesvux så att yrkesvux kan användas både för dem utan utbildning och för yrkesväxlare. Utöver det bör utbildningssystemet få förutsättningar att också fortbilda och vidareutbilda yrkesverksamma.
3. Åtgärda underhållsskulden för transportinfrastrukturen. En otillräcklig och bristande kvalitet på transportinfrastrukturen i hela landet försvårar både för industriella investeringar och för godstransporter. Nu är rätt tid att långsiktigt ta igen det eftersläpande underhållet på statliga vägar och järnvägar.

Läs hela inspelet i Norrbottens Kuriren (premiumartikel):
Debatt: Så får vi ett gynnsamt industriklimat i Sverige

Dessa tre reformområden är en del av Industrins reformagenda, som beskriver reformbehov och möjligheter med hela den svenska industrin som avsändare. Förslagen handlar inte om att öka de offentliga utgifterna, utan om vilka strategiska investeringar som politiken behöver prioritera.

Ta del av hela Industrins reformagenda, med 12 reformområden för tillväxt och konkurrenskraft.