Utan tillgång till rätt kompetens riskeras klimatomställningen
Satsningar på kompetensförsörjning kommer att bli avgörande för att den pågående omställningen av industri och samhälle ska kunna genomföras. Det konstaterar Svensk Näringsliv i rapporten ”Kompetensförsörjning för klimatomställningen”. Så många som tre av fyra branscher anger i rapporten att kompetensbrist riskerar hindra klimatomställningen. För järn- och stålindustrin utgör bristen på människor med rätt kompetens redan idag ett hinder för klimatomställningen.
Den nya rapporten "Kompetensförsörjning för klimatomställningen" presentarades vid ett seminarium som leddes av Magnus Wallerå, avdelningschef för kompetensförsörjning, Svenskt Näringsliv. I seminariets första panelsamtal medverkade Elin Kebert (Byggföretagen), Amanda Rafter Ekenman (Installatörsföretagen), Ann-Louise Lökholm Klasson (Sweco Sverige), Cecilia Hallengren Aronsson (AB Volvo) och Katarina Borstedt (Northvolt). Seminariet spelades in och kan ses i efterhand på svensktnaringsliv.se.
Igår den 26 oktober lanserade Svenskt Näringsliv rapporten Kompetensförsörjning för klimatomställningen, som undersökt kompetensbehovet i 25 branscher, relaterat till den pågående klimatomställningen. Tre av fyra av de tillfrågade branscherna bedömde att problem med rekrytering kommer att hindra klimatomställningen, sett i tidsperspektivet fram till år 2045.
Järn- och stålindustrin är en av de branscher som redan idag ser att rekryteringsutmaningen utgör ett hinder för klimatomställningen. Ett problem som förväntas växa fram till år 2045, så till den grad att det riskerar att hindra utvecklingen inom järn- och stålindustrin.
– Sverige är unikt vad gäller såväl drivkraft som förutsättningar till en grön omställning inom stålindustrin. Det innebär att om vi inte klarar omställningen i tid, så kommer den att bromsas eftersom andra länder inte ligger lika långt framme. Svensk stålindustri går före och det är viktigt att vi lyckas, säger Gert Nilson, teknisk direktör på Jernkontoret.
I rapporten lyfts bland annat behovet av särskilda insatser, dels för att utbilda nya personer till dessa branscher, dels för att kompetensutveckla de personer som redan är anställda. Dessa insatser berör alla utbildningsnivåer från gymnasium till forskarnivå. Dessutom behöver arbetskraftsinvandringen öka och större möjligheter ges för utländska studenter och forskare att stanna i Sverige.
– Tyvärr läggs små utbildningar ned, även när behovet av den kompetensen är stort – eftersom det är dyrt för lärosätena att erbjuda utbildningar som bara få personer läser. Det är problematiskt. Vi behöver också kortare YH-utbildningar, till processoperatör till exempel, och en mängd personer inom underhåll, på gymnasienivå. Därutöver vill vi att de kommuner som är aktuella arbetar brett för att öka attraktionen genom exempelvis en bra skola, bostäder och fungerande infrastruktur, säger SSAB:s svenska HR-chef Peder Sundbom i rapporten.
När Svenskt Näringslivs avdelningschef för kompetensförsörjning, Magnus Wallerå, fick göra ett sista medskick till politiken var budskapet tydligt – synen på yrkesutbildning som något för skoltrötta måste upphöra. En viktig del i det är att ändra så att yrkesutbildningar ger högskolebehörighet men med möjlighet att välja bort denna behörighet om man så vill.
Några av de förslag till politiska reformer som rapporten för fram är:
- Öka attraktiviteten för gymnasieskolans yrkesprogram genom att ge nationella program på gymnasiet grundläggande behörighet till högskolan, med möjlighet att välja bort behörighetsgivande ämnen.
- Öka insatser och stöd inom matematik och naturvetenskapliga ämnen och skapa möjligheter till gymnasiala spetsutbildningar inom naturvetenskap och teknik.
- Öka utbudet inom högskolan av kurser för fortbildning och vidareutbildning för yrkesverksamma och förtydliga att utbildningen vid universitet och högskolor ska dimensioneras och ha ett relevant innehåll efter både studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov.
- Regeringen bör ta fram en nationell strategi för att stärka Sveriges attraktionskraft rörande internationell kompetens. Strategin bör innefatta faktorer som tillgång till bostäder och högkvalitativ utbildning, effektiv handläggning av uppehållstillstånd och skatter samt möjligheten för familjer att följa med, arbeta och leva i Sverige.
Här kan du kan läsa rapporten i sin helhet (svensktnaringsliv.se)
Här kan du se seminariet i efterhand (svensktnaringsliv.se)
Kompetensförsörjning är en av järn- och stålindustrins prioriterade politiska frågor. Här kan du läsa mer om det.
Se även:
Kompetensfärdplan: Vägen framåt för gruv- och stålnationen Sverige
