Bred enighet kring behovet av reformerad yrkesutbildning

Ökat branschinflytande över innehåll och utbud, återinförd högskolebehörighet och stärkt studie- och yrkesvägledning. Det var några av de förslag som fördes fram när Svenskt Näringsliv presenterade rapporten ”Framtidens Yrkesutbildning” vid ett seminarium igår onsdag. Rapporten fick ett positivt bemötande från såväl expertkommentatorer som den deltagande politiska panelen.

Svenskt Näringslivs seminarium om framtidens yrkesutbildning sändes digitalt och finns att ta del i efterhand. Från vänster: Johanna Grönbäck, moderator, Fredrik Malm (L), skolminister Lina Axelsson Kihlblom (S), Kristina Axén Ohlin (M) och Magnus Wallerå, avdelningschef för kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv.

Igår den 19 januari släppte Svenskt Näringsliv den nya rapporten ”Framtidens Yrkesutbildning” under ett seminarium som gästades av kommentatorer från LO, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Sveriges Elevkårer och en politisk panel bestående av skolminister Lina Axelsson Kihlblom, Liberalernas skolpolitiska talesperson Fredrik Malm och Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Kristina Axén Ohlin.

Kompetensförsörjning är idag en stor utmaning för många företag och siffror från Svenskt Näringsliv visar att just gymnasial yrkesutbildning – vilken kan ges både inom gymnasieskolan och komvux – är den utbildningsbakgrund som flest företag efterfrågar. I rapporten listar man sex problem med den gymnasiala utbildningen som behöver prioriteras:

Branscherna kan inte påverka utbildningarnas innehåll.
Utbudet matchar inte arbetsmarknadens behov.
Huvudmännen tar inte ansvar för utbudet.
För få vill gå en yrkesutbildning.
För få kan gå en yrkesutbildning.
För få slutför ett yrkesprogram.

För att komma tillrätta med problemen presenterades ett förslag om införandet av den så kallade Branschmodellen, vilken skulle öka branschernas inflytande över yrkesutbildningarnas innehåll, utbud och kvalitetssäkring, genom beslutsmässighet i regionala och nationella branschråd. Det skulle både öka utbildningarnas attraktivitet och matchningen mot arbetsmarknadens behov. Behovet av ett ökat inflytande från branscherna mötte stort stöd från seminariedeltagarna.

– Jag tycker att det finns väldigt många bra förslag som framkommit. Och framförallt handlar det om maktförskjutning, en mycket djupare samverkan. När det gäller de nationella och regionala branschråden så kan vi inte vänta. Dimensioneringen måste på ett mycket bättre sätt spegla arbetsmarknadens behov nu och för framtiden kommenterade LO:s förste vice ordförande Therese Gouvelin och underströk även branschernas viktiga roll i att kvalitetssäkra utbildningar.

En nyckelfaktor för att öka yrkesprogrammens attraktivitet, som lyftes i rapporten, var återinförandet av högskolebehörighet för alla yrkesprogram, med möjlighet att välja bort behörigheten istället för att som idag, behöva välja till den. Förslaget möttes av bred enighet från deltagande expertkommentatorer från LO, SKR, Sveriges elevkårer och även i den politiska panelen.

– Grundläggande behörighet ligger i propositionslistan för våren. Den låg ju där 2018 som en proposition också men då gick den inte igenom. Jag tycker opinionen och läget har svängt så jag hoppas att vi har en grundläggande behörighet på yrkesprogrammet precis som vi är väldigt eniga om här konstaterade skolminister Lina Axelsson Kihlblom (S).

Idag läser 30 procent av gymnasieeleverna på ett yrkesprogram, att jämföra med att 40 procent av eleverna per årskull skulle behöva ta examen från ett yrkesprogram för att täcka arbetsmarknadens behov. I panelen betonades både vikten av att få fler som uppnår gymnasiebehörighet men också att höja yrkesutbildningarnas status och därmed attraktivitet. Andra förslag som lyftes i rapporten är en stärkt studie- och yrkesvägledning, fler praktikplatser och inrättandet av ett lärlingssystem.

– Det handlar ju om att mycket bredare öka intresset för att vilja läsa de här programmen. Då måste programmen höja sin kvalitet och det leder ju mig till slutsatsen att en större involvering av näringslivets aktörer är i grunden väldigt bra. För det är företagen som vet bäst vilken personal de behöver, vilken typ av kompetens man behöver. De kan därmed göra de här utbildningarna bättre. Men då måste också näringslivet involvera sig själva i innehållet i utbildningarna och inte bara i ett råd eller dialogsamverkan vid sidan om, sade Liberalernas utbildningspolitiske talesperson Fredrik Malm.

Kompetensförsörjning är en av järn- och stålindustrins prioriterade frågor, då många företag står inför stora utmaningar i att rekrytera rätt kompetens.

– Att matcha utbudet av yrkesutbildningar, både i gymnasieskolan och på yrkesvux, mot arbetsmarknadens behov är helt centralt. Det är positivt att rapporten betonar att ett avsevärt större inflytande från branscher och näringsliv skulle vara bra för både utbud och innehåll, säger Gert Nilson, teknisk direktör på Jernkontoret.