Jernkontoret – en källa för hembygds- och släktforskning
Temat för Släktforskningens dag 2022 är ”släktplatser”. Sveriges Släktforskarförbund vill med det inspirera till att släktforskning även kan inkludera platser och byggnader som varit betydelsefulla för släkten – och detta kan Jernkontorets bild- och porträttsamlingar samt historiska forskningsrapporter bidra med information om.
Middag i ett kolartorp vid Svabensverk. Hunden på bilden hette Dick. Denna akvarell av Herman G Cantzler 1869 är en av de cirka 6 000 bilderna som ingår i Jernkontorets bildsamlingar. (Bilden är beskuren.)
Släktforskningens dag 2022 infaller nu på lördag den 15 januari. Med temat i år, "släktplatser", vill Sveriges Släktforskarförbund inspirera dem som söker sina rötter till att ta reda på mer om platser, orter, hemtrakter, bostäder, gårdar och arbetsplatser som varit betydelsefulla för släkten:
”För med utgångspunkten i dina förfäders gård, torp eller hembygd kan du lägga ytterligare en dimension till din släktforskning och upptäcka helt nya källor.”
Jernkontoret kan vara en sådan källa.
Stor efterfrågan på historiska bilder
I källarvåningen på Kungsträdgårdsgatan 10 i centrala Stockholm finns Jernkontorets bibliotek. Biblioteket har blivit en central punkt för litteratur inom så kallad bergs- och brukshistoria.
I biblioteket finns också omfattande bildsamlingar med cirka 6 000 bilder av svenska järnbruk och gruvor i olika konstarter, till exempel målningar, teckningar, olika slags grafik, träsnitt och fotografier. Nära 4 000 av dessa bilder finns publicerade i bildbanken på Jernkontorets webbplats, se www.jernkontoret.se/bildbank.
Jernkontoret äger även en porträttsamling som innehåller cirka 7 000 porträtt och biografiska uppgifter av personer med anknytning till svensk bergshantering. Några av dessa porträtt presenterades i Jernkontorets julkalender 2019.
– Vi möter en stor efterfrågan på historiska bilder. Forskare med industri- och bergshistorisk inriktning är särskilt intresserade av våra bildsamlingar, men även hembygds- och släktforskare nyttjar våra bilder, berättar Jernkontorets bibliotekarie Yngve Axelsson.
Bruksförvaltaren i Ängelsberg, Carl Rudberg med sin hustru Hedvig, kallad Hedda. Bakom dem står deras tre döttrar, Vilma, Lina, och Augusta. Porträttet från omkring 1850 illustrerade 24 december i Jernkontorets julkalender 2019.
Populära rapporter om Sveriges bergslag
Jernkontoret driver bergshistorisk forskning och publicerar historiska forskningsrapporter. Några av de mest efterfrågade rapporterna är de som ingår i projektet Atlas över Sveriges bergslag, som är en omfattande kartläggning av 23 områden med medeltida ursprung i Bergslagen.
– Atlas-rapporterna beskriver i detalj bergshistoriska lämningar på ett stort antal platser i Sverige som många människor av olika anledningar har personlig anknytning till. Det är roligt att även släkt- och hembygdsforskare har intresse av rapporterna, säger Catarina Karlsson som koordinerar Jernkontorets bergshistoriska forskning.
Under 2022 kommer de 23 atlas-rapporterna att sammanfattas till en översikt. Denna rapport planeras även att ges ut på engelska.
– Jag som både är arkeolog och historiker gillar att Sveriges släktforskarförbund inspirerar till att inkludera platsdimensionen i släktforskningen. På så sätt kommer släktforskningen i många fall att leda till vår bergs- och brukshistoria. Det tror jag gynnar båda forskningsgrenarna, avslutar Catarina Karlsson.
Foto från Rämen-Liljendals bruk i Värmland, 1888-1889. Fotografen är okänd. Bilden ingår i Jernkontorets bildsamling. År 1884 såldes bruket till Jonas Kjellberg från Göteborg. Järnbruksrörelsen nedlades successivt och 1896 blåstes Rämens hytta ned för sista gången (källa: Riksarkivet).
