Forskare: Sverige behöver en grön industripolitik
Debatten om svensk industripolitik borde inte fokusera på dess vara eller icke vara utan i stället hur en modern grön industripolitik kan utformas. Sverige behöver ta en aktiv roll i den klimatdrivna nyindustrialiseringen mot nollutsläpp för att snabba på omställningen. Det skriver tre forskare från Lunds universitet på Svenska Dagbladets debattsida.
Bild: Freepik.com.
Max Åhman i docent miljö- och energisystem, Fredrik N G Andersson, docent i nationalekonomi och Lars J Nilsson, professor i miljö- och energisystem, alla vid Lunds universitet, skriver i en debattartikel i Svenska Dagbladet (11/4) om nödvändigheten av en grön svensk industripolitik. Debattörerna listar tre starka skäl före en sådan politik: nödvändigheten av en global framtid utan klimatutsläpp till 2050, insikten om vilka utmaningar i både omfattning och tempo som en omställning av basindustrin för med sig, och slutligen – en förändrad omvärld där EU och alla Sveriges stora handelspartners gör satsningar på industripolitik som måste bemötas.
Debattörerna pekar på det faktum att världen gemensamt måste sänka sina utsläpp till noll senast 2050. Liksom flera andra rika länder har Sverige även som ambition att nå nettonollutsläpp till 2045, i enlighet med klimatkonventionen.
Omställningen av basindustrin kräver omfattande investeringar som görs över långa investeringscykler, något som inte kan vänta utan behöver inledas redan nu. Genom att minska de politiska och ekonomiska riskerna och skapa stabila förutsättningar kan staten främja möjligheterna för industrin att investera i ny teknik.
Staten kan välja att vara passiv, men aldrig neutral, skriver debattörerna. Och risken för att misslyckas får inte stå i vägen för att ge investeringsstöd, genomföra gröna upphandlingar eller infrastruktursatsningar. Det kommer att förutsätta transparens och granskningar.
Helén Axelsson, energi- och miljödirektör på Jernkontoret betonar statens roll i nyindustrialiseringen:
– Staten behöver vara aktiv och skapa förutsättningar för omställningen, liksom andra länder är aktiva och värnar sin industri. Sverige måste vara med och utforma regelverk så att svensk industri fortsatt kan vara konkurrenskraftig på den globala marknaden. Bra industripolitik är bra för klimatet och välfärden, säger Helén Axelsson.
Länge har en aktiv industripolitik för förnybar energi bedrivits runtom i världen och nu utökas en kombinerad klimat- och industripolitik i både USA genom IRA (Inflation reduction act) och EU:s gröna giv. Debattörerna är eniga om att Sveriges framtid som frihandelsnation kräver en balansgång mellan att förhålla oss till de pågående industripolitiska initiativ som sker i vår omvärld och vårt intresse att värna vår frihandel.
Med andra ord kan inte Sverige stå passivt vid sidan av utan det kräver en industripolitik som är konkurrenskraftig, tar ansvar för klimatkonventionen, går i bräschen för omställningen och tydligt signalerar till andra länder att det inte är okej att sänka sina klimatambitioner.
Debattörerna avslutar med att lyfta att den gröna industripolitiken inte är någon subventionspolitik utan ligger i linje med traditionell svensk industripolitik som, historiskt sett, varit med och bidragit till framväxten av framgångsrika och världsledande företag.
Gert Nilson, teknisk direktör på Jernkontoret summerar:
– Vi vet sedan tusen år att industriell utveckling förändrar samhället, så en klok industripolitik är en klok samhällspolitik.
Läs hela debattartikeln på Svenska Dagbladets webbplats (svd.se).
