Järn- och stålindustrin medverkar i regeringens nationella klimatmöte

I samband med dagens nationella klimatmöte skriver Jernkontorets vd Annika Roos, tillsammans med en rad företrädare för energibranschen, industrin och forskningen, i en debattartikel att om Sverige ska nå klimatmålen behöver industrins och transportsektorns elektrifiering gå fortare. Den klimathandlingsplan regeringen ska ta fram behöver också skapa förutsättningar för ett modernt och dubbelt så stort elsystem på mindre än 20 år. I artikeln lyfts fyra förslag på hur, där det viktigaste är att regeringen visar politiskt ledarskap för förändring.

Bild: pixabay.com.

Regeringen har idag, den 16 juni, bjudit in företrädare från näringsliv, civilsamhälle, intresseorganisationer och akademin till klimatmöte om hur det nationella klimatarbetet ska fortlöpa under mandatperioden. Ett arbete som kommer att utmynna i en ny klimathandlingsplan.

I Second Opinion skriver företrädare för energibranschen, industrin och forskningen, däribland Jernkontorets vd Annika Roos, att Sveriges näringsliv är i internationell framkant på klimatområdet, men att Sverige kraftigt behöver bygga ut både mer elnät och elproduktion, och det snabbt.

En rapport från SKGS visar att industrins planer skulle öka elbehovet med 70 TWh redan till 2030, vilket motsvarar hälften av Sveriges totala elanvändning idag. Energiföretagens senaste analys pekar samtidigt på ett elbehov på 330 TWh 2045.

Skribenterna betonar att Sverige behöver kraftsamla och uppmanar regeringen till att prioritera fyra nyckelområden i klimathandlingsplanen:

Möjliggör en kraftfull utbyggnad av både elproduktion och elnät. Vi har inte råd att säga nej till några fossilfria kraftslag om den prognosticerade efterfrågan ska kunna mötas. Ny elproduktion måste byggas där den behövs. Vi behöver samtidigt bygga ut elnäten för att ansluta industrier och ny elproduktion, och skapa ett effektivt system. Utan mer resurser till myndigheter och kortare tillståndsprocesser och miljöprövningar kommer det ta alldeles för lång till att bygga både elnät och elproduktion. Ska vi lyckas med omställning krävs krafttag på detta område.
Säkerställ att förmågor för ett robust och flexibelt elsystem betalar sig. Vi behöver snabbt digitalisera våra elnät för att kunna möta nya behov och hantera de situationer som kan uppstå i ett förändrat elsystem. Svenska kraftnät behöver driva på ytterligare för att stimulera stödtjänster och teknik som säkerställer en robust drift, samtidigt som marknadshinder för nya tekniker rivs. Vi behöver dra nytta av den flexibilitet som finns i till exempel vätgassatsningar, elfordon, värmesystem och energilager. Genom att bygga upp nya förmågor och ta tillvara alla tillgängliga tekniska lösningar i elsystemet kan omställningen snabbas på samtidigt som elsystemet förblir robust och driftsäkert.
Energieffektiviseringens potential ska tas tillvara. Höstens och vinterns energikris i Europa efter Rysslands invasion av Ukraina visade vilka möjligheter som finns med att använda energi så klokt som möjligt. Privatpersoner och företag med rätt förutsättningar kunde i flera fall dra ner på och flytta sin energianvändning i tid, vilket fick stora effekter. Genom att skapa incitament för fortsatt optimering av energianvändningen, både med hjälp av ändrat beteende och ny teknik, finns stora möjligheter att både skapa ett mer robust och välfungerande energisystem och minska utsläppen.
Politiskt ledarskap för att driva förändringen. För att omställningen ska gå fort nog behöver vi ett samhällskontrakt mellan politik, myndigheter, näringsliv, offentlig sektor, akademi och medborgare. Det måste bli tydligare vad vinsten med ett fossilfritt samhälle blir för gemene man så väl som för samhället i stort. Här har politiken på nationell och lokal nivå en avgörande roll. Idag är den politiska och juridiska risken i Sverige många gånger för hög för att våga satsa de mångmiljardbelopp som krävs. Det har vi inte råd med. Därför behövs en politiskt beslutad planeringsram med delmål, förändrade lagar och regler, och nya arbetssätt.

Läs hela debattartikeln (second-opinion.se)