Konkurrenskraft i fokus på välbesökt Ståldag

Ståldagen, som arrangerades den 5 december, hölls i Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademiens (IVA) konferenslokaler nära Stureplan i Stockholm. Omkring 160 personer medverkade fysiskt och konferensen livesändes även för de som deltog digitalt, med över 300 visningar.

Dagen inleddes med att moderator Karin Klingenstierna välkomnade fram dagens första panel: Annika Wäppling Korzinek, chef för EU-kommissionen i Sverige, Christian Danielsson, statssekreterare hos EU-ministern, Emma Wiesner, Europaparlamentariker (C) och Karl-Petter Thorwaldsson, SSAB. Panelen diskuterade Sverige i EU och hur vi värnar svenska företags konkurrenskraft.

Emma Wiesner (C) lyfte bland annat problematiken med att Sverige tenderar att underskatta EU:s betydelse, där den allmänna debatten ofta har fel fokus och snarare lyfter Sverige och EU än Sverige i EU:

– Det påverkar oss negativt att vi tänker på EU som någonting annat. Vad hittar de på? inte Vad ska vi använda EU till?, och på det kan vi bli mycket bättre. Vi behöver hitta fler oheliga allianser och inte bara kroka arm med Finland och Tyskland. Det finns andra nationer som vi också kan ha draghjälp av, men då gäller det att vi höjer blicken och tänker på - hur skapar vi grön omställning i Europa, inte bara i Sverige, sa Emma Wiesner.

Christian Danielsson, statssekreterare hos EU-ministern, Emma Wiesner (C), Europaparlamentariker, Annika Wäppling Korzinek, chef för EU-kommissionens representation i Sverige och Karl-Petter Thorwaldsson, senior advisor, SSAB. Foto: Pia Nordlander, BildN.

I nästa programpunkt, om forskning för konkurrenskraft, redogjordes för Vinnovas, Formas och Jernkontorets inspel till regeringens kommande forskningsproposition. Inledde gjorde Darja Isaksson, generaldirektör på Vinnova, och gav åhörarna en genomgång kring andra länders FOI-satsningar och vad Sverige behöver göra på forskningsområdet för att stärka konkurrenskraften. Vinnova presenterade även sina förslag till regeringen. Läs mer om förslagen i Vinnovas inspel till forskningspropositionen här.

John Tumpane, chef avdelning miljö på Formas, gick därefter igenom de globala risker som kan komma att påverka konkurrenskraften och att det kräver strukturförändring. Han lyfte bland annat kompetensförsörjningen som en särskilt prioriterad punkt för hur vi stärker Sverige.

– Kompetensförsörjningen är nyckeln till att klara omställningen. Vi behöver ingenjörer, vi behöver materialvetare, vi behöver djup spetskompetens kopplad till digitala tekniker. Vi behöver också brett utbildade människor på alla nivåer i samhället. Vi behöver miljöhandläggare och miljöjurister som förstår företagets ekonomi, som förstår digitala tekniker, som förstår den bredare kontexten kring de besluten de fattar, till exempel, sa John Tumpane.

Läs Formas inspel till forskningspropositionen här.

Även Gert Nilson, teknisk direktör på Jernkontoret, redogjorde för vikten av kompetensförsörjning som särskilt betonats i Jernkontorets inspel till forskningspropositionen.

Gert lyfte bland annat problematiken kring en förlegad högskolereform som utformades för 30 år sen. Idag får högskolan 60 procent per student av de anslag man fick för 30 år sedan. Det betyder i sin tur att Sverige har Europas kortaste lärarledda tid.

– En genomsnittsstudent i Polen får 21 timmars lärarledd tid i veckan, Schweiz är tvåa på 20 timmar och Danmark är trea på 19 timmar. Majoriteten ligger på 17-18 timmar. I Sverige har vi tio timmar, berättade Gert Nilson.

Höjda anslag per utbildningsplats för blivande ingenjörer föreslås därför i Jernkontorets inspel till forskningspropositionen, så att Sverige kan återfå en ordentlig utbildning av de ingenjörer som examineras från svenska högskolor och universitet.

Gert Nilson sammanfattade även de delar som Jernkontoret ser som särskilt prioriterade, nämligen stärkt industrirelevant forskning, en ökad transparens kring vart de offentliga forskningspengarna i Sverige går, stärkt samverkan mellan olika samhällsaktörer, ökad mobilitet mellan livet på högskolan och industrin och att satsa mer på adjungerade tjänster och framför allt doktorander så att antalet doktorander kan öka.

Maria Nilson, statssekreterare hos utbildningsministern. Foto: Pia Nordlander, BildN.

Maria Nilsson, statssekreterare hos utbildningsministern fick därefter chansen att kommentera på inspelen och redogöra för hur regeringen arbetar för att öka kompetensförsörjningen genom ökat intresse för teknik och matematik, bland annat genom satsningen Tekniksprånget. Därefter lyfte hon vad som tas i beaktande vid framtagningen av forskningspropositionen för 2024.

– Om vi tittar tillbaka fyra år - hur mycket har inte världen ändrat sig? Vi hade ingen pandemi, vi hade inget krig i Europa, vi hade ingen kris i mellanöstern. Vi hade inte heller den inflation som vi ser nu, den elkris som vi har kämpat med. Världen såg på många sätt annorlunda ut. Världen har också ändrat sig oerhört snabbt de här senaste fyra åren och det ligger någonstans som en fond för den forskningsproposition som vi nu arbetar med. Vi måste möta de här utmaningarna och vi måste också säkerställa att vi tar igen det vi har tappat som svensk forskningsnation och det gör vi genom att fokusera på excellens, internationalisering och innovationer, sa Mara Nilsson.

Maria Nilsson berättade vidare att regeringen fått in över 300 inspel till forskningspropositionen och att det varit välkommet och visar på ett enormt engagemang för svensk forskning och innovation.

På frågan från moderator Karin Klingenstierna kring huruvida forskningsanslagen kommer att ökas meddelade Maria Nilsson att de kommer att göra allt de kan för att öka anslagen.

Tom Eriksson från Alleima fick därefter möjlighet att kommentera det som sagts på scenen och även presentera Alleimas arbete med forskning och utveckling. Han berättade bland annat att Alleima idag har fem kompetenscenter (FoU-center) runtom i världen.

– När vi etablerade oss som FoU-center utanför Europa, så öppnade det också upp marknaden för högkvalificerade medarbetare och det är väldigt viktigt för oss från ett rekryteringsperspektiv, sa Tom Eriksson.

Ståldagen kom även att uppmärksamma att järn- och stålindustrins gemensamma vision i år fyller tio år. Först ut att berätta vad som hänt sedan visionens framtagande var Marcus Hedblom på Ovako. Han berättade om företagets hållbarhetsresa och ambitionen kring utsläppen till 2030. Bland annat genom den nyligen invigda och världsunika vätgasanläggningen i Hofors.

Därefter var det dags för H2 Green Steel att informera om sina företagsambitioner, genom Luisa Orre. H2 Green Steel fanns inte när visionen lanserades för tio år sedan men företaget har, sedan 2020 då det grundades, haft en imponerande framgång vad gäller tillståndsprocesser som resulterat i att man idag har tillstånd att påbörja byggnationen av en stålanläggning i Boden.

Dagens sista paneldiskussion diskuterade omställning till full effekt och utmaningarna kring effektfördelning. Malin Larsson från Luleå Energi, Per Eckemark, Svenska Kraftnät, Martin Lindqvist, SSAB och Richard Molin, Höganäs AB diskuterade bland annat hur effektfördelningen kan förbättras, hur man analyserar sökt effekt och effektbehov för att undvika att vissa aktörer bokar upp sig på för mycket.

Malin Larsson, vd Luleå Energi, Per Eckemark, divisionschef Nät Svenska Kraftnät, Richard Molin, Senior Vice President Operations Höganäs AB och Martin Lindqvist, vd och koncernchef SSAB. Foto: Pia Nordlander, BildN.

Malin Larsson från Luleå Energi berättade om Luleås framgångar i frågan.

– I Luleå pågår en omställning i stor skala. Inte minst SSAB:s planer men också många fler, så Luleå industripark är under uppbyggnad. För att kunna göra det behöver man el och man behöver en elnätsutbyggnad. Vi är tre aktörer i Luleå: På lokalnät Luleå Energi, Vattenfall på regionnät och stamnät Svenska Kraftnät. Det startade väldigt mycket diskussioner om “vad är det vi ska bygga?” med mycket oro kring hur vi skulle komma igenom Luleå med alla de här elledningarna och hur många vi skulle ha. Så där kände vi ju ett ansvar att, eftersom vi finns där lokalt, samla parterna, dvs. industrin, Svenska Kraftnät, Vattenfall och kommunen.

Malin Larsson berättade att de, aktörerna emellan, försökte hålla ett öppet samtal om vad de behövde och tillsammans analyserade behoven för att optimera elnätsutbyggnaden och betonade vikten av noggrannhet.

– Vi ska komma ihåg att vi har en fantastisk startpunkt, på 80-talet hade vi nog världens bästa elsystem och vi har, som någon nämnde tidigare, 98 procent fossilfri el. Sitter man i Tyskland eller Polen eller någon annanstans skulle man vara otroligt avundsjuk på det elsystem vi har i Sverige. Det är inte bara nattsvart, vi har en bra startpunkt. Gör vi det på ett klokt sätt tillsammans och jobbar enligt Luleåmodellen och tittar på vilken effekt behöver vi, när behöver vi den i tid, då finns det inget land i Europa som har bättre förutsättningar, kommenterade Martin Lindqvist.

I visionens sista del presenterade Dilip Chandrasekaran från Kanthal vägen mot en fossilfri ståltillverkning och hur företaget arbetar med elektrifiering av värmeprocesser.

I den avslutande delen av programmet adderade Katarina Graffman, doktor i antropologi, ett annat perspektiv till diskussionen - nämligen frågan om hur basindustrin ska lyckas attrahera unga.

Katarina Graffman, doktor i antropologi. Foto: Pia Nordlander.

Katarina redogjorde bland annat för den genomlysning som gjorts inom ramen för rekryteringsprojektet KOMPET och tog ett exempel, nämligen jobbannonser.

– Många företag jag pratar med vill framhålla hållbarhet, att det är viktigt för unga att förändra världen. När vi pratar med unga själva vill de snarare veta what’s in it for me?, vilket väldigt ofta saknas i jobbannonser. Det är det man är intresserad av, berättade Katarina Graffman.

Katarina avslutade med att skicka med några tips på vägen till företag om att bland annat inte tänka “nya medarbetare” utan tänka på unga som nya anställda som man vill ge meningsfull sysselsättning.

Sist ut att tala om visionens tioåriga resa var Niklas Wass från Outokumpu. Niklas Wass berättade bland annat att Outokumpu är den enda rostfria ståltillverkaren som har godkända Science Based Target initiative (förkortat SBTi) klimatmål, som avser begränsa förhöjningen av jordens medeltemperatur till högst 1,5 grader.  

Dessutom arbetar företaget aktivt för att hjälpa kunderna att minska sina koldioxidutsläpp samt handavtrycken hos de produkter de tillverkar. 

Se hela programmet från Ståldagen här.