Minskade forskningsanslag riskerar konkurrenskraften
I regeringens budget för 2024, som finansminister Elisabeth Svantesson presenterade i onsdags, lyfts flertalet frågor som är av vikt för industrin, såsom ett förstärkt Industrikliv, åtgärder för en tryggad elförsörjning och insatser för kompetensförsörjning. Neddragningarna i Vinnovas anslag riskerar dock att ha negativ inverkan på Sveriges ställning som innovationsland och på järn- och stålindustrins möjlighet att konkurrera.
Finansminister Elisabeth Svantesson presenterade regeringens budget för kommande år på en pressträff den 20 september. Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet
Regeringen presenterade under onsdagen sitt förslag till budget för nästa år. Den innehöll bland annat ett förstärkt Industrikliv, en positiv nyhet för den svenska industri som gjort låga klimatavtryck till en konkurrensfördel.
Bland insatser för en tryggad elförsörjning finns en tillfällig satsning på att förbättra samverkan mellan myndigheter för att korta handläggningen vid tillståndsprocesser för utbyggnad av elnät, kreditgarantier för ny kärnkraft och ökat stöd för energiplanering på nationell, regional och lokal nivå. Arbetet för effektivare tillståndsprocesser märks även på andra håll – medel tillförs för en effektivare miljöprövning med kortare handläggningstider.
– Det är positivt att se att regeringen i sin budget gör insatser inom områden som för järn- och stålindustrin är avgörande, såsom elförsörjning och effektiva tillståndsprocesser. Samtidigt kommer tempot bli avgörande och att satsningarna får snabb effekt. Det är därför viktigt att regeringen säkerställer en förflyttning från ord till handling, säger Annika Roos, vd på Jernkontoret.
Satsningen för att få fram fler ingenjörer är positiv, även om omfattningen hade kunnat vara större för att till fullo möta det stora behovet av ingenjörskompetens som finns inom bland annat industrin. Därtill innehöll budgeten också en satsning på yrkesutbildningar, vilket är välkommet i ett läge där industrins efterfrågan på yrkesutbildade är stor. Tyvärr syns samtidigt en kraftig minskning i Vinnovas anslag – över en miljard under kommande tre år – i ett läge där många länder satsar alltmer på forskning och utveckling.
– Inom industrin ser vi ett behov av både ingenjörskompetens och kompetens från yrkesutbildningar. Satsningarna inom dessa områden är därför glädjande. Mer bekymmersamt är det att Vinnovas anslag minskas kraftigt, i en tid då forskning och innovation är absolut avgörande för svensk konkurrenskraft. Vi förutsätter dock att dessa anslagsminskningar inte innebär minskade satsningar på den typ av industrinära forskning som gjort, och fortsätter göra, Sverige till ett ledande innovationsland, säger Annika Roos.
Läs mer: Pressmeddelande från Finansdepartementet, 2023-09-20
Se även:
Den pågående omställningen av svensk järn- och stålindustri är en förutsättning för att Sverige ska uppnå klimatmålen och begränsa den globala temperaturhöjningen. Men för att omställningen ska kunna fortsätta krävs en industripolitik som river hindren och skapar förutsättningar för detta. En god industripolitik är också en bra klimatpolitik. Här kan du läsa mer om frågor som är särskilt prioriterade för den svenska järn- och stålindustri och en hållbar omställning.
