Ny forskningschef med spännande bakgrund

Jonas, hur ser din bakgrund ut?

– Min forskningsbakgrund är inom framför allt kemisk analys och optisk spektroskopi med inriktning mot metallindustrin. Jag har även erfarenhet från arbete med forsknings- och forskningsfinansieringsfrågor i ett större perspektiv, detta från såväl forskningsråd som från akademin, säger Jonas Gurell.

Efter att ha disputerat inom laserspektroskopi vid Stockholms universitet så forskade Jonas vidare inom nuvarande Swerim. Han startade som forskare, men tog senare klivet till att bli forskningsledare och sektionschef. Detta arbete drevs i samarbete med industrin och gav honom en stor förståelse för metallindustrins forskningsbehov, särskilt inom kemisk analys, oförstörande mätning och processövervakning.

– En stor del av aktiviteterna i min dåvarande grupp handlade om att utveckla teknik för att mäta olika process- och materialparametrar online i produktionen. Framför allt var min forskning fokuserad på så kallad LIBS-teknik, som möjliggör en snabb kemisk analys av material utan att ställa krav på fysisk direktkontakt. Vi utvärderade och utvecklade denna teknik mot flera tillämpningar, men framför allt mot snabb analys av blandade skrotflöden.

Mellan Jonas tid på Swerim och den nuvarande tjänsten på Jernkontoret har han arbetat med olika forskningsfrågor på Vetenskapsrådets avdelning för forskningspolitik och Stockholms universitets ledningssekretariat.

– Båda dessa tjänster har utvecklat min förståelse för forskningens politiska aspekter och hur man skapar förutsättningar för framgångsrik, högkvalitativ forskning.

Jonas bor i Stockholm men spenderar också en hel del tid bland vallonbruken i Roslagen.

– Jag rekommenderar de som inte varit där att ta en tur förbi Lövstabruk, Forsmark eller Österbybruk. Det ger lite perspektiv att gå tillbaka några hundra år i tiden när man arbetar med forskning och utveckling.

Vad ska du göra som forskningschef på Jernkontoret?

– Jag kommer fungera som forskningschef för två teknikområden; TO 45 Analytisk kemi samt TO 44 Oförstörande provning och mätteknik. Eftersom jag tidigare har varit aktiv inom dessa två områden från institutssidan så har jag en viss förståelse för vilken roll de spelar för de deltagande bolagen. Min målsättning är att utveckla dessa två verksamheter ytterligare och se till att den långa traditionen av gemensam forskning lever vidare. En utmaning är att fortsätta se långsiktigt framåt och utforska möjligheter som dyker upp trots att flertalet av de tekniker som idag behandlas inom teknikområdena är relativt mogna och välfungerande. Kort sagt, att arbeta med forskning och utveckling ur både ett kort- och ett långsiktigt perspektiv samtidigt.

Du kommer inte direkt från stålindustrin, utan från akademin. Vad tar du med dig därifrån som kommer vara till nytta för Jernkontoret och dess medlemmar?

– Ska man ta större tekniksprång inom de teknikområden som jag ansvarar för så tror jag samarbete med akademin och forskningsinstitut är centralt. Som alltid så bygger välfungerande samarbeten på att man förstår de olika behov och förutsättningar som de involverade aktörerna har. Min sammanlagda erfarenhet gör att jag förstår såväl industrins som akademins och även forskningsfinansiärernas situation, vilket jag tror är viktigt. Jag har, framför allt inom akademin, också tydligt sett forskning som bedrivs under väldigt olika förutsättningar och hur det påverkar forskningens kvalitet.

Utöver bra idéer anser Jonas att man även måste se till att det finns en balans mellan förutsättningar och förväntningar på forskningen.

– Det svenska forskningssystemet och dess finansiärer är komplext och jag hoppas att jag kan bidra till att ge Jernkontorets medlemmar bästa möjliga förutsättningar att bygga starka forskningsmiljöer i samverkan med varandra men också med offentliga finansiärer, akademiska partners och institut. Jag tror även att en ökad samverkan mellan industri och akademi kan bidra till att underlätta kompetensförsörjningen inom industrin på sikt.

Vad hade du för förväntningar när du började på Jernkontoret?

– Jag såg framför allt framför mig att jag skulle få chansen att jobba i en omgivning av kompetenta och drivna kollegor som med ett stort engagemang jobbar tillsammans med medlemsföretagen mot ett gemensamt mål. Givet hur branschen just nu utvecklas så förväntade jag mig också att aktiviteten på Jernkontoret skulle vara lika stor som inom industrin.

Nu när du varit på Jernkontoret i ett par månader, har arbetet svarat upp mot förväntningarna?

– Absolut! Det är svårt att inte bli imponerad när man nu får ännu större insikt i all utveckling som sker i Sverige för tillfället. Glädjande är också att se att den samarbetsvilja och öppenhet inom branschen som jag upplevde som forskare finns kvar. Jag tror detta är en framgångsfaktor och något som särskiljer Sverige från många andra länder.

Jonas menar att samma stämning råder inom Jernkontoret och lyfter att det är skönt att arbeta med prestigelösa kollegor som alltid är tillgängliga för att hjälpa en ny kollega.

– Först nu inser jag också vilken bredd som finns i Jernkontorets uppdrag. Som forskare kände jag till forskningsavdelningens arbete men det blir snabbt tydligt att Jernkontoret gör mycket mer än så.

– Så här i inledningen av min nya tjänst har jag ägnat en del tid åt besök hos våra medlemsföretag och jag vill gärna avsluta med att uttrycka min tacksamhet till de företagsrepresentanter som tagit emot mig runt om i landet, avslutar Jonas Gurell.