Debatt: ”Dags att växla upp svensk forskning”
Jernkontorets tekniske direktör Gert Nilson och representanter för flera andra branscher lyfter i dag, på Svenska Dagbladets debattsida, behovet av att stärka svensk forskning. I en tid när världen ställer om och elektrifieras är forskning och innovation avgörande för framtidens lösningar. För att Sverige ska kunna konkurrera globalt krävs nu omedelbara satsningar på forskning och utveckling.
Jernkontorets tekniske direktör skriver tillsammans med representanter för en rad andra branscher på SvD Debatt.
Idag skriver Jernkontorets tekniske direktör Gert Nilson, tillsammans med representanter för en rad andra branscher, på Svenska Dagbladets debattsida om behovet av att stärka svensk forskning.
I världen pågår nu en stor omställning mot elektrifiering av alla samhällssektorer. Under 1800-talets industriella revolution drevs utvecklingen framåt av James Watts ångmaskin, medan vår generations energirevolution kommer att drivas av ny och fossilfri energiproduktion.
Forskning, utveckling och innovationer är avgörande. Utmaningarna är stora, men det är också möjligheterna för de ekonomier som lyckas leverera framtidens lösningar. Om Sverige ska vara en av dessa ekonomier behövs ökade investeringar i forskning och utveckling (FoU). Vi behöver också ett forskningssystem som ger större nytta till samhället.
Svensk forskning har länge varit underreformerad, vilket lett till att andra länder går om oss. Tre oroväckande trender inför höstens forskningsproposition är:
- Forskningsinvesteringarna har stagnerat i Sverige medan de ökar globalt, vilket gör att vi hamnar efter.
- Ökade offentliga medel har inte lett till ökad kvalitet och relevans i forskningen.
- Svårigheten att rekrytera högutbildad arbetskraft påverkar företagens tillväxt och Sveriges exportintäkter.
För att återta vår position som stark forskningsnation krävs omedelbara insatser. Här är fem förslag som bör täckas i höstens forskningsproposition:
- Ökade forskningsinvesteringar: Målet bör vara att FoU-investeringarna ökar till minst 4 procent av BNP inom tio år.
- Paradigmskifte i forskningspolitiken: Forskningen bör ses som en tillväxtpolitisk fråga med fokus på excellens, företagande och konkurrenskraft.
- Långsiktiga satsningar på nyckelområden: Särskilt inom energi, klimatomställning och AI, med branschövergripande innovationsprogram.
- Prestationsbaserade anslag: Lärosätenas anslag bör fördelas efter prestation för att främja profilering, relevans och excellens.
- Samverkan kring infrastrukturinvesteringar: Ökat deltagande av näringslivet i forskningsinfrastruktur och demonstrationsanläggningar för större samhällsnytta.
Regeringen har nu en möjlighet att vända utvecklingen och lägga grunden för Sveriges framtida välstånd genom att prioritera forskning och utveckling.
