Industrifrågor i fokus när EU-toppkandidater debatterade

Under en EU-debatt, arrangerad av industrins fjorton ledande bransch- och arbetsgivarorganisationer, diskuterade EU-toppkandidaterna de viktigaste industrifrågorna inför det kommande EU-valet. Seminariet belyste bland annat utmaningar med statsstöd och behovet av jämnare konkurrensvillkor mot bakgrund av globala utmaningar såsom USA:s och Kinas statsstödsstrategier. Panelen diskuterade även vikten av innovation och en effektivare energipolitik för att stärka Europas konkurrenskraft. 

Paneldebatt 1 om inre marknad och konkurrenskraft med Emma Wiesner (C), Jessica Polfjärd (M) och Isabella Lövin (MP). Foto: Ingrid Leek. 

Under måndagen arrangerade Industrins reformagenda, som samlar industrins fjorton ledande bransch- och arbetsgivarorganisationer i Sverige (Industrins Reformagenda - En industri som lyfter Europa (youtube.com) ), en EU-debatt i Volvo studios i Kungsträdgården i Stockholm. Utöver en intresserad publik på plats livesändes seminariet även på YouTube och spelades in för sändning i SVT Forum. 

Pia Sandvik, vd på Teknikföretagen och representant för Industrins reformagenda, inledde med att hälsa välkomna och Jörgen Huitfeldt, moderator för kvällen, tog vid och berättade om vilka frågor industrin presenterar i den nyligen framtagna reformagendan om industrins prioriterade frågor inför EU-valet.  

Inledande panel om inre marknad och konkurrenskraft 

I kvällens första panel på temat inre marknad och konkurrenskraft medverkade EU-toppkandidaterna Isabella Lövin, från Miljöpartiet, Emma Wiesner, från Centerpartiet och Jessica Polfjärd, från Moderaterna.  

Under debatten diskuterades bland annat frågan kring klimattullar, frihandel och statsstödets vara eller icke vara, om hur EU kan arbeta för att motverka snedvriden konkurrens samt hur kompetensbristen inom en rad yrken, däribland för industrin, ska lösas.  

Isabella Lövin inledde med att redogöra för det globala nuläget där hon pekade på att USA och Kina ger mycket statsstöd och att vi betraktar resultatet av det – där deras ekonomier växer, gör dem till väldigt starka konkurrenter på exportmarknaden och att det kräver att EU också förhåller sig till det men att det även handlar om balans.  

– Vi får inte bli utkonkurrerade av deras varor. Solceller är ett väldigt bekant exempel där Kina nu sitter på nittio procent av marknaden. Ska man då ha tullar eller ska man ge statsstöd eller hur ska EU göra för att få jämna konkurrensvillkor? Det är en balansgång och jag kanske inte är så jätteförtjust i någon utav dem, men vi är för klimattullar och det är ett sätt att göra en jämn spelplan för den europeiska industrin som betalar väldigt mycket för utsläppen, sa Isabella Lövin.  

Centerpartiets Emma Wiesner pekade i stället på att ett ”statsstödsrace” inte löser några problem och menade att det, om det öppnas upp för den möjligheten, dessutom blir väldigt ojämna spelregler och förutsättningar för Europas industrier.  

– Det blir inte en jämn spelplan, utan framför allt Frankrike och Tyskland har ju väldigt mycket mer muskler. Det vi ska konkurrera med i stället och det som borde vara EU:s svar på IRA (Inflation Reduction Act) och det som USA gör är ju i stället mer frihandel, att ha ännu fler frihandelsavtal och öppna upp då ”gröna klubbar” för de föregångsländer och industriländer som vill exportera grön teknik till varandra. Där skulle Nya Zeeland, Japan, USA och EU kunna vara viktiga partners som ingår i det här och det har varit mycket snack på det här området men det har väldigt sällan levererats och där tycker jag man kan göra ännu mer för att stärka EU-USA-relationen när det kommer till handel, sa Emma Wiesner.  

Jessica Polfjärd tydliggjorde att hon inte heller ville se ett statsstödsrace:  

– Och det är klart att vi inte vill importera smutsiga produkter när vi sätter högre ambitioner och krav i Europa och det är därför vi också har diskuterat och lagstiftat den här perioden om till exempel klimattullar för att vi ska undvika koldioxidläckage. Det tycker vi är bra. Sen måste man alltid hitta balansen mellan vad som är frihandel, för vi tror fortfarande att vi behöver göra mer av frihandel för att vi ska kunna få ett konkurrenskraftigt Europa, men vi tror ju inte heller på att vi ska tävla om statsstödet. Jag tror det bara blir ett race till botten. Vi kommer aldrig vara intresserade av att tävla om statsstöd – oavsett vilken bransch det gäller, sa Jessica Polfjärd.  

  Paneldebatt 2 om energi, forskning och innovation med Anna Maria Corazza Bildt (L), Dick Erixon (SD) och Johan Danielsson (S). Foto: Ingrid Leek. 

Debatt om energi, forskning och innovation 

Den efterföljande paneldebatten behandlade temat energi, forskning och innovation och de som medverkade var EU-kandidaterna Anna Maria Corazza Bildt, från Liberalerna, Dick Erixon, från Sverigedemokraterna och Johan Danielsson, från Socialdemokraterna.  

En av huvudfrågorna som ställdes till panelen var hur EU ska säkra tillgången till fossilfri och billig energi och hur EU ska bli världsledande inom forskning och innovation.  

Anna Maria Corazza Bildt redogjorde för att innevarande mandatperiod har fokuserat på klimatet, genom Green Deal, Fit for 55 och tryckte på att åtgärder för klimatet måste gå hand i hand med konkurrenskraft.  

– Vi kan inte vara förlorare. Energiomställningen kräver en elektrifieringsrevolution. Då är det väldigt bra med vatten, sol och vind, men vi behöver kärnkraft. Vi behöver kärnkraft nu, sa Anna Maria Corazza Bildt.  

Gällande innovation pekade Anna Maria Corazza Bildt på att EU måste riva ner hinder och säkerställa en gemensam europeisk kapitalmarknad, telekommarknad och energimarknad samt en välfungerande inre marknad med fri rörlighet. 

– Jag har varit ansvarig i Europaparlamentet för att lagstifta för en förordning av fri rörlighet av data. Vi behöver gå från ord till handling. Vi behöver gemensamma standarder, sa Anna Maria Corazza Bildt. 

Dick Erixon stämde också in i att kärnkraften är en viktig del av lösningen på energimarknadens utmaningar och beklagade att exempelvis Tyskland avvecklat all sin kärnkraft. Han lyfte även hur detaljstyrning inom EU är något han ser som ett problem.  

– Jag har hört att varje kommissionär får i uppdrag att göra fem lagstiftningspaket under sin period annars är man misslyckad. Och jag tycker det är en helt felaktig utgångspunkt. Europa behöver mindre regler, mindre direktiv som går in och detaljstyr väldigt mycket, sa Dick Erixon.  

På frågan vad han anser när det kommer till innovation och forskning tryckte Dick Erixon på att han tror att anledningen till att Europa halkar efter beror på att man inte släpper lös innovationskraften.  

– Den sitter inte i EU-kommissionen eller via bidrag från EU-kommissionen där politiker sitter och fördelar pengar. Den sitter hos enskilda aktörer som utvecklar nya produkter, nya lösningar som får testas, sa Dick Erixon. 

Johan Danielsson (S) inledde med att svara på hur han anser att energifrågan ska lösas. Han accentuerade två saker som behöver göras för att säkerställa den energi som både industrin och privatpersoner i Europa behöver – nämligen ökad produktion och att se över regelverken på energimarknaden.  

– Något är ju fundamentalt fel när Sverige är Europas största exportör av el, el som vi producerar billigt och så får vi ändå kontinentens priser in i Sverige. Och där måste vi ju sätta press på andra länder som Tyskland, se till att alla länder är självförsörjande på energi och också tvinga andra länder att göra det vi har gjort i Sverige – dela upp sig i elprisområden, sa Johan Danielsson.  

På frågan om hur Sverige ska komma ikapp vad gäller innovation fortsatte Danielsson: 

– Ta till exempel AI där vi hamnat lite på efterkälken. Där har vi nu fått på plats ett gemensamt regelverk i AI-akten som väl i grunden är ganska bra och sen om vi till det kan försöka stimulera, ge resurser till forskning, utveckling, hela vägen till slutgiltig produkt så tror jag att vi kan komma ikapp där till exempel, sa Johan Danielsson.  

Näringslivet gav en avslutande kommentar 

I den avslutande delen av seminariet var det näringslivets tur att ge sin bild av det som sagts under paneldebatterna. Lotta Lyrå, vd för Södra och Tom Erixson, vd för Alfa Laval kom upp på scenen och fick frågan om hur de uppfattar att politikerna förstår deras verklighet och prioriteringar. Europeisk infrastruktur och balans mellan att tjäna pengar och genomföra den gröna omställningen var det som primärt framhölls.   

Tom Erixson lyfte att lagstiftaren är ansvarig för konsekvenserna utav vad man inför och att det för näringlivets del under innevarande mandatperiod i EU inneburit att företagen själva behövt göra en form av ”damage control”, vilket han menar primärt är lagstiftarens egen uppgift och ansvar. Kort sagt att man har förståelse för konsekvensbeskrivningen av de beslut som tas och att det har saknats under den här femårsperioden. Trots denna analys hade han även en positiv inställning till kommande period:  

– Jag upplever att alla, inklusive kommissionen, börjar bli medveten om att nästa femårsperiod kommer att bli annorlunda. Och vi pratar ju de facto om grön omställning på ett positivt sätt, minskad regelbörda på ett positivt sätt och konkurrenskraftsfrågorna – inte minst efter det svenska ordförandeskapet som har lyfts. Så att jag tror någonstans att det går i rätt riktning, sa Tom Erixson.  

Lotta instämde i Toms analys av nulägesbilden: 

– Det är politikernas uppgift, tycker jag, att ta hand om målkonflikterna, men då måste man ju förstå att det är det man gör och det är väl där som jag kan känna att budskapen inte har varit tydliga, sa Lotta Lyrå.

imagemwvx.pngModerator Jörgen Huitfeldt och Pia Sandvik sammanfattar kvällens panelsamtal. Foto: Ingrid Leek.  

Pia Sandvik, vd Teknikföretagen, avslutade EU-seminariet med att ge sin analys av kvällens debatter och delade med sig av sin förhoppning inför nästa EU-mandatperiod:  

– EU måste återfå sitt självförtroende till att lita på teknologin som möjliggör och våga satsa på de som är vinnare och inte slänga pengar efter dåliga teknologier, avslutade Pia Sandvik. 

Se EU-debatten i sin helhet här (YouTube).

Läs Industrins reformagenda - Industrins prioriterade frågor inför EU-valet här (pdf).