Järn från Gustav Vasas tid har bärgats

Osmundvraket, som fått namn efter lasten av tunnor med osmundar (bitar av färskat tackjärn), sjönk under Gustav Vasas tid och återfanns år 2017. I ett forskningssamarbete med Jernkontoret har marinarkeologer från Vrak nu lyckats bärga en tunna. Arbetet möjliggjordes av anslag från stiftelsen Voice of the Ocean.

Den 24 maj lyftes en tunna med osmundar upp ur vattnet på första gången på närmare 500 år, inför ett samlat medieuppbåd. Foto: Mikael Dunker, Vrak/SMTM.

En dag på 1550-talet inspekterade en tulltjänsteman i Stockholm tunnor med bitar av färskat tackjärn, så kallade osmundar. Tunnorna lastades på ett fartyg för att exporteras, men skeppet nådde aldrig sitt mål utan sjönk vid Dalarö. Nu har en tunna med osmundar bärgats av marinarkeologer från Vrak – Museum of Wrecks i ett forskningssamarbete med Jernkontoret. Arbetet har möjliggjorts genom forskningsanslag från stiftelsen Voice of the Ocean.

I två veckors tid har marinarkeologer från museet Vrak varit på plats vid vraket. Här har man grävt ut lasten, samt under stora försiktighetsåtgärder bärgat en av de cirka 100 tunnorna som hittats ombord till en lyftanordning för att sedan frakta den i land.

Fredag 24 maj lyftes så en tunna med osmundar upp ur vattnet på första gången på närmare 500 år, inför ett samlat medieuppbåd. Tunnan, som delvis gått sönder och där lasten skymtar, ska nu tas om hand av en konservator och undersökas vidare. Bland annat hoppas man kunna ta reda på mer om osmundarna och vart de var på väg när skeppet sjönk.

Den bärgade tunnan med osmundar. Foto: Catarina Karlsson, Jernkontoret.

– Nu när tunnan är uppe är det är väldigt skönt. Det var otroligt svårt att få fram och få loss den – tunnan är så tung och det är ett stort djup, säger museet Vraks marinarkeolog Jim Hansson, projektledare.

Utgrävningarna av vraket har också visat att flera andra varor fanns i lasten: Stora mängder fiskben antyder att torkad fisk funnits med. Arkeologerna har även hittat flera horn från stora hjortdjur, avsedda att exporteras som material att tillverka bland annat kammar av.

– I vårt forskningsprojekt finns en mängd frågor kring vrakets last som vi ska försöka besvara. Projektet syftar också till att beskriva Bergslagens industriella utveckling under 1500-talet med fokus på handelsvaror, transportsätt, transportvägar och den internationella handeln, säger Catarina Karlsson, koordinator för bergshistorisk forskning på Jernkontoret.

Läs mer om Jernkontorets forskningskommitté, Östersjön som järnmarknad – Osmundskeppet, ett handelsskepp från 1500-talet:

www.jernkontoret.se/osmundskeppet

Forskning om Osmundvraket

Osmundvraket upptäcktes år 2017 och ett större internationellt forskningsprojekt med Vrak – Museum of Wrecks och Jernkontoret som initiativtagare påbörjades. Genom sin last av tunnor med osmundjärn har skeppet väckt stor uppmärksamhet.

Skriftliga källor berättar att osmundjärn var en viktig exportprodukt från Sverige under perioden från medeltid till 1600-tal. Trots det har forskare hittills vetat ganska lite om vad en osmund var, hur den framställdes och hur den skiljde sig från annat järn.

Syftet med det nya projektet är bland annat att ta reda på mer om lastens historia: Kommer alla osmundar från samma plats? Stämmer det att alla osmundar ska ha samma storlek, så som historiska källor anger? Genom bärgningen hoppas forskarna få många fler ledtrådar till den tidiga svenska järnhanteringen och hur den fungerat.