Omkring 50 deltagare på plats på Jernkontoret fick höra hur pulvertekniken är en möjliggörare för annan teknik och att pulvermetallurgi är en framgångsfaktor för svensk industri. Området engagerar många i Sverige såväl som utomlands, vilket belystes genom det tiotal föredrag som presenterades under Powder Meet. Pulvermetallurgi spelar en stor roll inom många teknikgrenar, där bland annat energiteknik, aerospace, medicinska ändamål och jordbruket nämndes under dagen.
En underrubrik för dagen skulle ha kunnat ha vara - Större, starkare, lättare och säkrare med PM. Väsentliga framsteg vad gäller dimensioner på komponenter tillverkade genom pulvermetallurgi kombinerat med högisostatisk pressning (HIP) visades upp. Bland annat exempel på mer än 3 meter långa rör, där användande av pulver minskar behovet av svetsning.
Utveckling av hållfasthet togs upp under dagen. Till exempel lyftes hur styrning av krypegenskaper i speciella legeringar tillsammans med lättviktskonstruktioner gör att koldioxidavtrycket där pulverkomponenter används blir mindre än för konventionellt tillverkat material.
En ny process att tillverka titan utan att basera processen på den giftiga titantetraklorid som fås genom reduktion av titanmalm (Ilmenit) med kol och klorgas, för att i stället använda titandioxid som råvara, presenterades. Detta öppnar en möjlighet att öka försörjningssäkerheten vad gäller titan för Europa för att därigenom bli mindre beroende av omvärlden.
Nordisk pulvermetallurgi
Ett tema under Powder Meet 2024 var de satsningar på pulvermetallurgi som görs i Norden. Föredragshållare från såväl Danmark, Norge som Finland var inbjudna för att berätta om aktiviteterna i respektive länder.
I Sverige finns en hundraårig historia av utveckling av metallpulver och applikationer. Här tillverkas en stor del av världens metallpulver och stora investeringar i kapacitet görs.
Någon pulvertillverkning i egentlig mening existerar inte i övriga Norden, däremot är aktiviteten inom additiv tillverkning (AM) stor. I Sverige finns branschorganisationen SVEAT - Föreningen för svensk additiv tillverkning. För norsk del handlar det mycket om att fokusera på oljeindustrins behov. Användande av AM-teknik för att tillverka reservdelar och därigenom minska behovet av lagerhållning av reservdelar, som i många fall förblir oanvända är ett exempel på användningsområde för tekniken. Tillverkning efter behov ser ut som en bättre idé.
Hållbarhet och minskat koldioxidavtryck är några ledstjärnor i det arbetet för finska AM-aktiviteter. I Danmark finns en tydlig satsning på industrialisering av AM-tekniken.
– Vi kan konstatera att det finns AM-kluster inom samtliga nordiska länder, ofta små aktörer, som gemensamt försöker nå slutanvändarna. Det går långsamt att övertyga industrin om att se AM som en naturlig del i val av produkter i sina konstruktioner. Under dagen presenterades många exempel på där AM-producerade detaljer kan effektivisera konstruktionslösningar och dessutom till ett mindre slöseri av natura resurser, säger Bo Larsson, tillförordnad forskningschef för Jernkontorets teknikområde 80.
Europeisk utblick
Vissa orosmoln lyftes under dagen. Länder som satsar kraftigt på AM-tekniken, främst Kina och USA, riskerar att få ett stort försprång gentemot Europa genom de satsningar på AM och den innovationskraft som finns i länderna.
Ännu saknas ett gemensamt forskningsarbete inom Europa men laboratorier, speciellt utrustade för utveckling av PM finns uppbyggda, inte bara i de nordiska länderna utan även, som visades på konferensen, i Tyskland. Det borde alltså finnas möjlighet för Europa att ta en ledande position inom additiv tillverkning, särskilt som Sverige är en av världens största pulverproducenter.
Nästa steg
Så vad blir nästa steg inom pulvermetallurgi och additiv tillverkning? AI för materialutveckling, speciellt för AM där, för applikationen skräddarsydda material kan tillverkas, nämndes som en kommande trolig utvecklingsgren. Annat som är viktigt att bygga för framtiden är en industrialisering av AM-tekniken, där kvalificering och standardisering av material, utveckling av effektiva tillverkningsprocesser, hållbarhetsfrågor och cirkularitet sätts i fokus.
Powder Metallurgy Awards 2024
Efter Powder Meet hölls en middag på Jernkontoret, där tre utmärkelser delades ut till mottagare som verkligen har fört pulvertekniken framåt. Omkar Dessai och Didarul Alam från Chalmers tekniska högskola belönades för ett väl utfört examensarbete om bindemedelstillsats vid tillverkning av aluminiumlegeringar. Dr. Bharat Mehta, Thermo-Calc Software AB, prisades för sin avhandling om nya hållbara aluminiumlegeringar avsedda för additiv tillverkning. Björn-Olof Bengtsson, IKnowPowder AB, belönades för sitt grundläggande arbete om gasatomiseringsprocessen, ett arbete som har haft stor betydelse för tillverkningen av pulver i Sverige.
– Vi kan konstatera att det finns AM-kluster inom samtliga nordiska länder, ofta små aktörer, som gemensamt försöker nå slutanvändarna. Det går långsamt att övertyga industrin om att se AM som en naturlig del i val av produkter i sina konstruktioner. Under dagen presenterades många exempel på där AM-producerade detaljer kan effektivisera konstruktionslösningar och dessutom till ett mindre slöseri av natura resurser
Bildtext: Ett tre meter långt pulvermetallurgiskt tillverkat och HIP:at rör. Foto: MTC Powder Solutions