Så återvinns stålet i Gamla Lidingöbron
Stålet i Gamla Lidingöbron från mellankrigstiden smälts om och kommer att användas vidare som armeringsjärn i nya moderna infrastrukturprojekt runt om i Sverige. Det kan man veta eftersom Lidingö kommun i upphandlingen av broprojektet ställde krav på spårbarhet av stålskrotet från bron. Nedan finns länk till Lidingö kommuns film om detta.
Bildkälla: Lidingö kommun, lidingo.se.
Under det gångna året har den Gamla Lidingöbron, mellan Lidingö och stadsdelen Östermalm i Stockholm, rivits och ersatts av den nya Lilla Lidingöbron. Den gamla bron byggdes mellan 1917 och 1925 och bestod av närmare 3 000 ton stål från Tyskland.
I upphandlingsprocessen för projektet så ställde Lidingö kommun två krav:
- Stålskrotet från den gamla bron skulle tas omhand om på ett miljömässigt riktigt sätt.
- Stålskrotet i bron skulle vara spårbart.
Stålet från den Gamla Lidingöbron tas omhand och transporteras till Celsa Nordics stålverk i norska Mo i Rana, nära polcirkeln.
Stålskrotet från bron smälts om i en så kallad ljusbågsugn och gjuts sedan till nya stålämnen. Energikällan i stålverket är fossilfri el från vattenkraft. Därefter valsas stålämnena till armeringsstål som kan användas i byggnader och konstruktioner runt om i Norden.
Redan nu står det klart att stålet från den Gamla Lidingöbron kommer att återfinnas i Kalmarsundsverket, hos Mälarhamnar, i brobygge på E18 och i projekt Lovö Söder på Ekerö.
– Det har ingen betydelse egentligen hur gammat stålet är. Stål är ett fantastiskt material, du kan återvinna det om och om igen! Det säger Susanne M. Nævermo-Sand, Head of Sustainability and Strategy på Celsa Nordic, och hon tillägger:
– Kommuner sitter på en jätteviktig roll för att påverka att det blir klimatsmarta lösningar i framtiden!
Sedan 1800-talet har stålindustrin haft processer för att smälta om stålskrot och tillverka nya stålprodukter. Skrot är en mycket viktig råvara för stålindustrin. I skrotet finns förutom järnatomer även andra atomslag, legeringsämnen, vilka ger ett stål dess egenskaper.
– Återvunnet stålskrot kan bli nytt stål med nya, och inte sällan bättre egenskaper och kvaliteter. Det är därför viktigt med bra sortering av skrotet i samband med rivning så att skrotets legeringsämnen kan används på bästa sätt. På så sätt kan vi göra ståltillverkningen mer resurseffektiv, säger Helen Axelsson, energi- och miljödirektör på Jernkontoret.
Läs mer och se film om hur stålskrotet tas omhand (lidingo.se).