Sverige behöver effektivare statlig forskningsfinansiering

I oktober 2023 presenterades den statliga utredningen SOU 2023:59 Ny myndighetsstruktur för finansiering av forskning och innovation, som hade som uppdrag att utvärdera Sveriges statliga organisation för forsknings- och innovationsfinansiering. Utredningen har nu varit ute på remiss och Jernkontoret lyfter i sitt remissvar ett antal synpunkter och förslag på utredningen.

För svensk industri är ett välfungerande system för forskning och innovation centralt för global konkurrenskraft och för möjligheterna att locka företagsinvesteringar till Sverige. Jernkontoret ställer sig därför bakom utredningens ambition att förenkla och effektivisera det svenska forsknings- och innovationssystemet. Jernkontoret stödjer också utredningens förslag om att dagens forskningsråd Formas, Forte, Vetenskapsrådet och Vinnova avvecklas samtidigt som den externa forskningsfinansieringen vid övriga myndigheter såsom Energimyndigheten upphör. Detta för att ersättas av ett system där all extern offentlig forskningsfinansiering går genom två eller tre nya myndigheter. Ett mer transparent finansieringssystem med färre aktörer och dessutom ett gemensamt ansökningshanteringssystem har potential att effektivisera och underlätta såväl identifiering av finansieringsmöjligheter som ansökningsarbete och redovisning.

– Frågorna kring hur den statliga forskningsfinansieringen ska bedrivas är av yttersta vikt inte bara för svensk järn- och stålindustri utan för industrin som helhet. Vi får inte avskräckas av reformernas omfattning utan måste ha målet för ögonen, alltså att skapa ett system som på lång sikt gör att Sverige behåller sin konkurrenskraft, säger Gert Nilson, teknisk direktör på Jernkontoret.

I sitt remissvar betonar Jernkontoret också att en utredning bör tillsättas om indirekta kostnader hos svenska lärosäten. Att nivåerna på indirekta kostnader skiljer sig stort mellan olika lärosäten medför att det varierar hur mycket forskning ett visst bidrag möjliggör beroende på vem utföraren är. En gemensam schablonmodell för samtliga lärosäten skulle gynna forskningen genom att det är lämplighet och inte prissättning som avgör var forskning utförs. I övrigt framför Jernkontoret också att användandet av lärosätenas basanslag bör följas upp och att det är viktigt att basanslagen ligger på en nivå som möjliggör en strategisk styrning av forskningen.

För svensk konkurrenskraft är det viktigt att Sverige fortsatt har en framstående industriforskning. I detta spelar forskningsinstituten en viktig roll för att knyta samman akademi och näringsliv och för att bedriva industrinära forskning. Frågan om hur de statliga institutens industriförankring kan stärkas bör därför utredas.

– Det nuvarande systemet för offentlig forskningsfinansiering är svårt att överblicka, med många olika aktörer och finansieringsformer. Det är viktigt att en omorganisation inte innebär att den totala statliga forskningsfinansieringen minskar. Sverige behöver även fortsatt kunna profilera sig som ett forskningsintensivt land som lockar investeringar från internationell industri, säger Gert Nilson.

Läs hela remissvaret här.

Här kan du läsa Jernkontorets inspel till 2023 års forskningsproposition.

Kompetensförsörjning är en av järn- och stålindustrins prioriterade frågor. Här kan du läsa mer om vad vi tycker.

Läs också: Minskade forskningsanslag riskerar konkurrenskraften - Jernkontoret