Stångjärn lyfts fram i konstverk vid nya Slussen
Den för Sverige tidigare mycket viktiga exportvaran stångjärn har fått en framträdande roll i det nya konstverket Fotnoter på Södermalmstorg vid Slussen i Stockholm. Med verket lyfter konstnären Per Mårtensson upp vardagsverklighet från olika historiska lager på platsen till dagens offentliga rum.
Per Mårtenssons konstverk Fotnoter på Södermalmstorg i Stockholm återger glimtar av vardagsverklighet från olika historiska lager på platsen. Foto: Giulia Cairone.
I somras invigdes konstverket Fotnoter på Södermalmstorg vid Slussen i Stockholm. I konstverket som är skapat av Per Mårtensson kommer vardagsverkligheten från det förflutna upp till ytan på ett bokstavligt sätt. Konstverket är en del av den stora konstnärliga satsning som Stockholms stad gör i samband med ombyggnaden av Slussen.
Fotnoter består av 21 ”tidskassetter” med olika material, i skiftande mönster och strukturer, från olika historiska lager på platsen. Materialen är fastgjutna i armerad betong och ligger i kassetter av rostfritt stål som är infällda i stenläggningen på Södermalmstorg.
Tio kassetter består av autentiskt historiskt stenmaterial som konstnären tog tillvara i samband med de arkeologiska utgrävningarna på platsen, bland annat finns stenar från en källare från 1270-talet och kullersten från en gata eller gränd på 1300-talet. En kassett är fylld med betong som är gjuten i plankform för att efterlikna den betongkonstruktion som användes i 1930-talets konstruktioner. Ytterligare tio kassetter innehåller gjutjärn, avgjutningar av stångjärn som under 1600- och 1700-talen var en vanligt förekommande handelsvara vid Slussen.
Läs mer om verket: Historiska fotnoter på Södermalmstorg
Tio kassetter med avgjutningar av stångjärn, infällda i stenbeläggningen på Södermalmstorg vid Slussen, utgör en del av konstverket Fotnoter. Foto av konstnären bakom verket, Per Mårtensson.
Vid Slussen låg tidigare Järngraven. Mellan 1662 och 1865 var det ett område för handel med stångjärn. Där vägdes stångjärn från Bergslagen på en stor våg för att kontrollera dess vikt och lastades sedan på skepp för vidare export ut i världen. En period under 1700-talet utgjorde exporten av stångjärn hela tre fjärdedelar av den totala svenska exporten, vilket gav svenska staten (Kronan) mycket stora inkomster i form av skatter och exporttullar.
Läs mer: Svenska järn- och stålindustrins historia
Utsikt från Slussen med Järnvågen mot Saltsjön. Buntar med stångjärn står lutade mot bron, en gångbro som ledde över den gamla Polhemsslussen. Under bron fanns hamnmagasin i valven. Konstnär: Johan Fredrik Julin (1798–1843). Källa: Stockholmskällan/Stadsmuseet i Stockholm
Uppställt stångjärn vid järnvågen vid Slussen. Konstnär: Johan Fredrik Julin (1798–1843). Källa: DigitaltMuseum
