CLP-förordningen bör uppdateras för gaser som bidrar till global uppvärmning
Jernkontoret föreslår att EU:s CLP, förordningen för klassificering, märkning och förpackning av kemiska ämnen och blandningar, ska revideras för att även omfatta gaser som bidrar till global uppvärmning.
Relativt små utsläpp kan få betydande klimatpåverkan om en gas har högt GWP. Foto: Pia Nordlander.
Ämnen med högt potential att bidra till global uppvärmning, GWP (Global Warming Potential), saknar i dag tydlig riskkommunikation enligt CLP. Det skapar en lucka mellan gasens faktiska klimatpåverkan och den information som bland andra industrin behöver vid riskbedömning och hantering. Den här typen av gaser används i flera viktiga industriella tillämpningar, exempelvis högspänningsställverk, eldistribution, kylsystem och processindustri. Utsläpp kan dock uppstå vid läckage och vid underhåll. Ett tydligt exempel är svavelhexafluorid som har ett GWP-värde på 23 500 – det vill säga 23 500 gånger större klimatpåverkan än koldioxid, som har värdet 1.
Utan en koppling mellan hanteringen av gasen och dess klimatkonsekvens finns risk att GWP-värdet inte beaktas i ordinarie riskbedömningar på arbetsplatsen. Det kan ge en vilseledande bild av att gasen är ofarlig, trots att även relativt små utsläpp kan få betydande klimatpåverkan. En tydlig faroangivelse skulle därför underlätta både riskbedömning, kemikaliehantering och efterföljande beslut om substitution, återvinning och utsläppsminskning. En skyndsam implementering av faroangivelsen i CLP skulle underlätta för industrin att fatta välgrundade beslut och bidra till en mer klimatsmart hantering av gaser med högt GWP.
20261015 Proposal to implement H421 in CLP without delay.pdf