Klimatomställning och kompetensförsörjning i höstens regeringsförklaring
Statsministern prisade näringslivet för ambitiösa klimatåtaganden och pekade bland annat på klimatfärdplanerna. Han ville dessutom få bukt med kompetensbristen i Sverige genom att i större utsträckning utforma utbildningar efter samhällets behov. Jernkontorets företrädare välkomnar dessa uttalanden, men efterfrågar samtidigt långsiktighet och en politisk helhetssyn, för att en konkurrenskraftig stålindustri ska kunna bidra till klimatomställningen.
Citat från statsministerns regeringsförklaring. Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet
I sin regeringsförklaring prisade statsministern näringslivet för ambitiösa klimatåtaganden. Han pekade bland annat på de klimatfärdplaner som stålindustrin varit med och utvecklat och på SSAB:s projekt för stålproduktion utan kol, som goda exempel.
– Vi välkomnar regeringens vilja med Industriklivet och att det stärks. Det är ett stöd som är välriktat mot de projekt som kan skapa allra störst klimatnytta. Men, det tar tid att utveckla den nya tekniken, varför långsiktig och tillförlitlig finansiering är ett måste för att större forsknings- och innovationsprojekt ska bli verklighet. Nu hoppas vi att Industriklivet kan få fäste över partigränserna, säger Helén Axelsson, energi- och miljödirektör på Jernkontoret.
– Den svenska stålindustrin har höga ambitioner och företagen är redan igång med att ställa om. Samtidigt efterlyser vi en politik som är positiv till en industri som också växer. Den politiken behöver ha en långsiktig helhetssyn som genomsyrar alla politiska förslag och en förståelse för att en konkurrenskraftig svensk industri är en förutsättning för både den svenska och den globala omställningen, säger Bo-Erik Pers, vd på Jernkontoret.
Stålindustrin gläds åt att regeringen vill komma till bukt med kompetensbristen i Sverige och över statsministerns erkännande att bristen hänger ihop med att utbildningarna inte utformas efter samhällets behov.
– Det är bra att budskapet om den dåliga matchningen på arbetsmarknaden uppmärksammas, och att regeringen insett att näringslivets och samhällets behov måste spela en större roll för satsningar på utbildningar, konstaterar Gert Nilson, teknisk direktör på Jernkontoret.
– Däremot kan vi konstatera att fortbildning av dem som redan har jobb inte räcker för att fylla vakanserna. Fortbildningen ger heller inte dem utanför arbetsmarknaden något jobb. Den högre utbildningen måste därför också inriktas på att kvalificera studenter till de lediga jobben, inte låta studenter lägga tid och pengar på utbildningar som inte ger dem något annat jobb än vad de hade fått utan en utbildning, de jobben kan med fördel gå till människor som inte vill eller kan gå på högskolan, säger Gert Nilson.
I samband med regeringsförklaringen utsågs Anna Hallberg till utrikeshandelsminister.
– Vi önskar vår nya utrikeshandelsminister Anna Hallberg varmt grattis och ser fram emot ett fint samarbete mellan ministern och näringslivet för en stark svensk export och i arbetet med att säkerställa en fri och rättvis handel, säger Mathias Ternell, handelspolitisk direktör på Jernkontoret.
Kompetensförsörjningen är en av stålindustrins viktigaste frågor. Därför har gruv- och stålindustrierna tagit fram en gemensam färdplan för kompetensförsörjning, Vägen framåt för gruv- och stålnationen Sverige. Den 25 september lanseras rapporten vid ett frukostseminarium på Jernkontoret i Stockholm, se Inbjudan till lansering av gruv- och stålindustrin färdplan för kompetensförsörjning