En offensiv industripolitik för ett starkare Sverige

– Industrin är motorn i svensk ekonomi, Vi står för nära en tredjedel av förädlingsvärde och sysselsättning i ekonomi och därför är industrins styrka avgörande för Sveriges förmåga att hantera de enorma samhällskostnader som orsakats av coronapandemin, säger Teknikföretagens vd, Klas Wåhlberg.

– Även om vi är ett land med en stark industri i frontlinjen behöver vi hela tiden fylla på med nya reformer för ökad konkurrenskraft. Det finns tydliga hot mot Sverige som industrination och redan innan coronakrisen hade Sverige svårt att hålla jämna steg med andra starka industrinationer, fortsätter Klas Wåhlberg.

De 14 organisationerna som företräder industrin pekar ut reformer inom tolv centrala områden, som alla måste vara en del av en sammanhållen industripolitik.

– Industrin kommer att fortsätta utveckla samhället och skapa resurser till välfärden. Med vår reformagenda pekar vi på att vi behöver politikernas stöd i form av en klok och sammanhållen industripolitik. Genom samförstånd mellan politiker, myndigheter och industri kan vi tillsammans få fart på tillväxten, säger Svemins vd, Maria Sunér Fleming.

Förslagen som idag överlämnas till näringsminister Ibrahim Baylan är:

1. Effektivisera miljötillståndsprocessen. Miljötillståndsprocessen har länge varit i behov av förändring. Ett flertal utredningar har genomförts men ingen har resulterat i konkreta reformer. Istället står nu oförutsägbara tillståndsprocesser i vägen för såväl industrins utveckling som ökad hållbarhet. Nu behövs det en tydlig och snabb förändring som säkrar effektivare och mer förutsägbara miljötillståndsprocesser.

2. Minska regelbördan. Näringslivets regelbörda hämmar Sveriges konkurrenskraft. Företagens kostnader för att efterleva regelverk i Sverige är hög.

3. Möjliggör klimatomställningen. Industrin är avgörande för att klara såväl Sveriges som EU:s klimatmål. Industrin är redan mitt i sitt omställningsarbete och branschens egna klimatfärdplaner måste vara politikens utgångspunkt.

4. Riv hindren för den cirkulära ekonomin. Avfallslagstiftningen och dess tillämpning måste förändras så att resurseffektivitet och cirkulära flöden stimuleras.

5. Säkra framtidens elförsörjning. Energipolitiken präglas av halvmesyrer och en oförmåga till reformer som gör skillnad för industrin. Det behövs en ny energipolitisk överenskommelse som tar sikte på de långsiktiga behoven i elsystemet. 

6. Underhåll och investera i transportinfrastrukturen. Ett investeringsprogram behövs för elektrifieringen av både vägnät och kvarvarande järnvägsnät. Det är också dags att ta igen det eftersläpande underhållet på statliga vägar och järnvägar.

7. Ta täten i digitaliseringen. Sverige ska fortsatta tillhöra de ledande länderna inom digitalisering. Därför krävs det ett nationellt digitaliseringsprogram med industriellt fokus i syfte att förbättra kompetens, tillämpning och forskning kring digitalisering.

8. Stärk industrins kompetensförsörjning. Svensk industris framgångar bygger på förmågan att attrahera och anställa kvalificerade medarbetare. Utbildningsväsendet behöver rustas bättre för att åstadkomma detta.

9. Modernisera arbetsmarknaden. Arbetsrätten behöver moderniseras för att säkerställa företagens behov av flexibilitet både under och efter coronapandemin. Sverige måste slå vakt om den svenska modellen och subsidiaritetsprincipen i samband med lagstiftning inom EU.

10. Satsa mer på FoU. Sätt som nationellt mål att Sveriges samlade investeringar i forskning och utveckling ska öka med 1 procent av BNP till senast år 2030.

11. Förbättra villkoren för startups. Utveckla och stärk systemet med samverkansplattformar, Science Parks och inkubatorer.

12. Försvara den öppna ekonomin och den inre marknaden. Under Coronapandemin har förödande avsteg från EU:s grundläggande principer gjorts. EU:s fria rörlighet behöver återställas.

Ladda hem reformagendan eller beställ tryckt exemplar: 

Industrins reformagenda: Så får industrin fart på tillväxten

Vd:arna och organisationerna bakom reformagendan:

Anneli Kouthoofd, vd Byggmaterialindustrierna
Ravindra Parasnis, vd Grafiska företagen
Lena-Liisa Tengblad, vd Gröna Arbetsgivare
Magnus Huss, förbundsdirektör IKEM, Innovations- och Kemiindustrierna i Sverige
Per Hidesten, vd Industriarbetsgivarna
Bo-Erik Pers, vd Jernkontoret
Björn Hellman, vd Livsmedelsföretagen
Mårten Sohlman, vd SBMI, Sveriges bergmaterialindustri
Viveka Beckeman, vd Skogsindustrierna
Maria Sunér Fleming, vd Svemin
Klas Wåhlberg, vd Teknikföretagen
Cecilia Tall, generalsekreterare TEKO, Sveriges Textil- och Modeföretag
David Johnsson, vd TMF, Trä- och Möbelföretagen
Viveke Ihd, vd Återvinningsindustrierna