Nya dykningar på Osmundvraket, en orörd tidskapsel med järn från 1500-talet

Just nu dyker marinarkeologerna från Vrak – Museum of Wrecks på Osmundvraket, ett handelsskepp från mitten av 1500-talet som ligger på 30 meters djup norr om Dalarö i Stockholms skärgård. Syftet är att undersöka både skeppskonstruktionen och den unikt stora järnlasten.

Patrik Höglund undersöker tunnor med osmundjärn i Osmundvrakets last på 30 meters djup utanför Dalarö i Stockholms skärgård. Foto: Vrak - Museum of Wercks.

Sedan tidigare vet arkeologerna att det finns stora mängder så kallat osmundjärn ombord, varför vraket fått namnet Osmundvraket. Osmundar är små standardiserade järnklumpar, som väger knappt tre hekto styck och som Sverige exporterade från tidig medeltid till början av 1600-talet.

– Vi hoppas förstå mer om osmundens betydelse. Vilken kvalité den haft och om den kanske har haft olika typer av kvalitéer? Det här är frågor som vi gärna vill ha svar på, berättar Vraks marinarkeolog Jim Hansson, som projektleder arbetet på Osmundvraket.

Nu försöker marinarkeologerna att ta reda på mer – dels försöka säkerställa hur mycket järn det finns ombord, dels undersöka övrig last. Och även försöka förstå vad det är för slags skepp. Hur var det konstruerat, vart var det på väg och varför sjönk det?

jim.hansson-foto-Catrin-Rising-SMTM.jpg

Jim Hansson visar upp osmundar från Osmundvrakets last. Foto: Catrin Rising, SMTM.

Orörd tidkapsel

Vraket är unikt i sitt slag – det är intakt, har en komplett last och alla sjömännens tillhörigheter kvar ombord.

– Det är en helt orörd tidskapsel från Gustav Vasas storhetstid! Tack vare Osmundvraket kan vi lära oss mer om hur Sveriges export tog fart och vilka skepp man seglade med. Skeppet är en del av svaret på frågan hur Sverige blev det Sverige vi ser idag, säger Jim Hansson.

Hur mycket skeppet har lastats och exakt vad lasten består av, är också frågor som ska besvaras, men klart är att skeppet var fullastat. Det är många tunnor med osmundar, men även tunnor med annat innehåll, som nu ska analyseras.

– Vi tror att det kan röra sig om smör, tjära och kanske pottaska. Det finns också gott om köksredskap samt andra personliga tillhörigheter. Allt ligger därnere på botten, helt orört. Till och med kopparkitteln står kvar i den murade spisen, berättar Jim Hansson.

Dykare på väg ner till Osmundskeppet. Foto: Catrin Rising, SMTM.

Jernkontoret deltar i forskningssamarbetet

Jernkontorets bergshistoriska utskott samarbetar sedan 2018 med Vrak och Statens maritima och transporthistoriska museer (SMTM) kring forskning om Osmundvraket och dess last. Forskningen bedrivs inom en forskningskommitté där även forskare från Kungliga Tekniska högskolan och Stockholms universitet medverkar. Kommittén samarbetar också med forskare i länderna runt Östersjön.

Vrakfyndet ger forskarna en unik möjlighet att undersöka 1500-talets järn, handel och sjöfart i flera perspektiv och förhoppningsvis kan det bidra till att klargöra de delar av järnexportens historia som hittills är relativt okända.

– Det har aldrig tidigare påträffats ett 1500-talsvrak på svenska vatten med så här mycket järn i lasten. Fynden av både osmundar och stångjärn berättar om en övergångsperiod mellan två produktionstekniker, säger Catarina Karlsson, koordinator för bergshistorisk forskning på Jernkontoret. Hon fortsätter:

– Vi ska analysera fynden och se om vi finner skillnader i produktionssätt och kvalitéer. Detta är ett mycket spännande projekt och vi på Jernkontoret uppskattar samarbetet med marinarkeologerna vid Vrak och Statens maritima och transporthistoriska museer.