Förordningen om netto-nollindustrin bör vara teknikneutral och ta bredare grepp om tillståndsprocesserna

Fredagen den 5 maj var sista dag att lämna in remissvar till regeringen rörande EU-kommissionens förslag till förordning om netto-nollindustrin (Net Zero Industry Act, NZIA). Jernkontoret betonar i sitt remissvar vikten av snabbare tillståndsprocesser för alla verksamheter, inte bara vissa utvalda. Därtill lyfts vikten av teknikneutralitet i lagstiftningen, för att inte begränsa utvecklingen till tekniker som bedöms viktiga idag och utan flexibilitet för nya teknologier som utvecklas i framtiden.

Jernkontorets vd, Annika Roos, och energi- och miljödirektör, Helén Axelsson, kommenterar Jernkontorets remissvar rörande EU-kommissionens förslag till förordning om netto-nollindustrin. Porträttfoto: Pia Nordlander.

EU-kommissionen har tagit fram ett förslag till förordning om netto-nollindustrin, Net Zero Industry Act. Förordningen syftar till att stärka innovation, uppskalning och tillgång till netto-nollteknologier som stödjer EU:s klimatmål och garanterar ett stabilt energisystem. Därtill ska det också bidra till kvalificerade jobb. Även om Jernkontoret stödjer syftet så innehåller förslaget enbart teknologier som relaterar till energiförsörjning och efterlyser en breddning av förslaget för att stödja omställningen i hela värdekedjan. Något som också en förutsättning för att klimatmålen ska nås.

I Jernkontorets remissvar betonas också det problematiska i att låsa fast utvecklingen vid vissa utvalda teknologier eftersom det begränsar innovation och utveckling av teknologier som ännu inte existerar idag. De listor av teknologier som är del av förslaget bör helst tas bort, och annars ses som exempel och inte begränsande förteckningar.

– Teknikneutralitet, alltså att lagstiftningen inte ska främja vissa utvalda teknologier, är en grundläggande princip som bör upprätthållas. Vi motsätter oss att kommissionen valt ut vissa teknologier. Tekniken utvecklas hela tiden men detta lämnar inte utrymme för vare sig innovation eller flexibilitet, säger Helén Axelsson, energi- och miljödirektör på Jernkontoret.

I remissvaret uttrycker Jernkontoret sitt stöd för kommissionens avsikt att tillståndsprocesserna ska snabbas på genom att samla tillstånden i en ”one-stop-shop” och att sätta tidsramar för tillståndsprocesserna. Däremot är det problematiskt att kommissionen avser att vissa teknologier och projekt ska få en gräddfil i tillståndsprocessen då det riskerar drabba den verksamhet som då får stå tillbaka för att andra projekt ska få förtur. Tillståndsprocesserna är ett omfattande problem inom svensk industri och kräver ett helhetsgrepp, något som Jernkontoret och andra delar av industrin påpekat vikten av under lång tid.

– Tillståndsprocesserna är en kritisk flaskhals i den omställning av industrin som krävs för att Sverige ska kunna nå sina klimatmål. Det kräver en bredare lösning än att några utvalda projekt får förtur, vilket riskerar förlänga tillståndsprocesserna för andra verksamheter, säger Annika Roos, vd på Jernkontoret.