Järn- och stålindustrin kommenterar regeringens klimathandlingsplan
Regeringens klimathandlingsplan betonar vikten av fossilfri el, effektivare tillståndsprocesser och förbättrad kompetensförsörjning för att klara omställningen till klimatneutralitet. För att åtgärderna ska få effekt krävs en noggrann utformning och en skyndsam elektrifiering. Viktigt är också att framtida utsläppsminskningar fördelas rättvist mellan handlande och icke-handlande sektorer.
Regeringens klimathandlingsplan presenterades av statsminister Ulf Kristersson, klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari, energi- och näringsminister Ebba Busch samt Sverigedemokraternas klimat- och miljöpolitiska talesperson Martin Kinnunen. Skärmavbild från regeringens presskonferens.
Idag presenterade regeringen sin klimathandlingsplan, som redovisar hur det klimatpolitiska arbetet ska bedrivas under den resterande mandatperioden för att de nationella och globala klimatmålen samt Sveriges klimatåtaganden gentemot EU ska nås.
– För att uppnå klimatneutralitet till 2045 behöver svensk järn- och stålindustri konkreta åtgärder som förbättrar förutsättningarna för industrins omställning. Det är därför positivt att regeringens klimathandlingsplan har ett övergripande fokus på kraftigt utbyggd produktion och infrastruktur för fossilfri el, effektivare miljötillståndsprocesser och förbättrad kompetensförsörjning. Men det är detaljerna i utformningen av styrmedel och regelverk som avgör om de gör verklig skillnad för företagen, samt med vilken hastighet som elektrifieringen kan genomföras, säger Helén Axelsson, energi- och miljödirektör på Jernkontoret.
Klimatpolitiskt är EU:s utsläppshandelssystem (ETS1) det viktigaste styrmedlet för industrin. Sedan det infördes har industrin och kraftproduktionen tagit en större andel av de samlade europeiska utsläppsminskningarna fram till 2030 än andra sektorer.
– Framöver bör utsläppsminskningar för att nå klimatneutralitet istället fördelas rättvist mellan nuvarande handlande och icke-handlande sektorer. Hur ETS2 genomförs och ETS1 utformas efter 2030 kommer att vara avgörande för den svenska industrins konkurrenskraft, jobbskapande och möjligheter att nå fossilfrihet, kommenterar Helén Axelsson.
Därtill är det viktigt att eventuellt kompletterande nationella styrmedel utreds noggrant med utgångspunkt i att undvika dubbelreglering och minimera regelkrångel samt värna konkurrensneutralitet.
