Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten
Till Havs- och Vattenmyndigheten
Lennart Sorby
Diarienr: 792-13
Jernkontoret företräder stålindustrin i frågor som berör energi och miljö, forskning och utbildning, handelspolitik, standardisering, samt skatter och avgifter. Avseende vattenfrågor så stödjer Jernkontoret sina medlemsföretag bl.a. i deras lokala vattenarbete på vattendistriktsnivå men också avseende nationella och regionala vattenfrågor som en nödvändig del i arbetet med att implementera ramdirektivet för vatten.
Jernkontoret vill gärna framföra följande övergripande synpunkter:
• Såsom föreskrift är dokumentet komplext, samtidigt har ändringar gjorts för att underlätta läsning såsom att de allmänna råden tagits bort och en sammanfattning gjorts av HaVs ändringar i ett separat missiv, detta uppskattas av Jernkontoret.
• Expertbedömning ska tillämpas även vid klassificering av kemisk status om underlagsdata saknas (se 1 kap 3§ samt 2 kap 10§). Hur ska en expertbedömning kunna göras som indikerar vilken kemisk status en given vattenförekomst har, dvs om ett av de gränsvärden för prioriterade ämnen överskrids eller ej? vad ska experten basera sig på om det i detta fall inte finns någon data, trend, eller indikation på ytvattnets koncentration av givet ämne? Hur kan då en påverkansanalys vara tillgänglig om det inte finns någon underlagsdata som ligger till grund för det? Jernkontoret anser att ”bästa tillgängliga kunskap om tillstånd och påverkan” som ska ligga till grund för expertens bedömning (se kap 2 § 10) inte kan utgöras av t ex kemisk status i andra närliggande vattenförekomster. Kemisk status ska vara faktabaserad, mätbar, och inte personberoende.
• Gränsvärden i Bilaga 7 ska tillämpas för klassificering av kemisk status enligt 2 kap 8 §. Tabell 1.2 motsvarar EQS direktivets lista över prioriterade ämnen. Då denna lista nu har reviderats och snart blir officiell så bör antingen den nya listan inkorporeras eller en förklaring ingå om att EUs Kommission reviderar listan vart 4 år. Den uppdaterade listan innehåller ändringar för vissa förorenande ämnen.
• Under definitioner i 1 kap 3§ så finns referensvärde respektive referensförhållande. Det är otydligt vad skillnaden är mellan de två. Motsvarar ”liten mänsklig påverkan” ett värde eller förhållande där industrialisering och dess påverkan pågått i flera hundra år och därför innebär förhöjda halter av förorenande ämnen? Ett förtydligande är önskvärt.
• Det förtydligas, också under 2 kap § 8, att en ytvattenförekomst ska klassas till god kemisk ytvattenstatus när gränsvärdena underskrids för varje representativ övervakningspunkt i vattenförekomsten. Med andra ord, om minst ett av gränsvärdena överskrids vid en representativ övervakningspunkt så ska ytvattenförekomsten inte klassas som god kemisk status. Hur och var definieras vad som är en ”representativ övervakningspunkt” ? När status i en vattenförekomst ska bedömas så bör det göras utifrån helheten och inte utifrån enskilda punkter, speciellt som begreppet blandningszoner inte har införts i Sverige. Vägledning rörande denna representativa övervakningspunkt behövs.
• De ändringar som görs i statusklasser för biologiska och hydromorfologiska kvalitetsfaktorer medför att de svenska statusklassningarna i högre utsträckning kan jämföras med andra EU länder (under konsekvensbeskrivning). Detta anser Jernkontoret vara positivt. Förändringen av hydromorfologiska bedömningsgrunder leder också till att kraftigt modifierade vatten (KMV) hanteras på ett mera likartat sätt i Sverige, ett steg i rätt riktning då KMV hittills har behandlats på ett relativt spretigt sätt t ex i fallet hamnar/hamnområden. Behov av vägledning finns.
• Att föreslagna ändringar bidrar till likartade konkurrensförhållanden inom EU går helt i linje med vad Jernkontoret anser vara viktigt då stålindustrin per se är en konkurrensutsatt industrisektor och EU bör säkra konkurrensneutralitet.
• Jernkontoret vill inte se ökade kostnader för utökad övervakning eller datainsamling då företagen redan bär stora delar av dessa kostnader (se konsekvensutredning).
Bo-Erik Pers
VD, Jernkontoret
Sophie Carler
Energi & Miljö, Jernkontoret
