Energimyndighetens rapport Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet – Energimyndighetens beräkningar och förslag och kompletteringar

Till Näringsdepartementet
Fredrik von Malmborg
n.remisser-energi@regeringskansliet.se

Jernkontorets diarienr: 3/13

Jernkontoret har fått möjlighet att yttra sig över rubricerade rapport (N2013/602/E, Fi2013/1123) och lämnar följande synpunkter.

Sammanfattning

Jernkontoret anser att:

• Effektiviseringsbetinget för 2014-2020 bör sättas så lågt som möjligt och ska inte omfatta transportsektorns energianvändning, kol och koks som används inom stålindustrin. Dessutom ska avräkning med 25 % för tidigare gjorda åtgärder göras.

• Effekter av statligt finansierad forskning måste beaktas när uppfyllandet av energieffektiviseringsbetinget bedöms.

• Utformningen av ett nytt PFE-system är beroende av vilket syfte regeringen anser att systemet ska ha. Programmet måste dock uppmuntra företagen att arbeta med energieffektivisering eller genomföra investeringar.

Stålindustrins förutsättningar

För svensk stålindustri är energi en viktig råvara som vidareförädlas till effektiva stålprodukter i våra anläggningar. Den typen av effektiv energianvändning är positiv och leder till ökad tillväxt och resurs- och klimateffektiva produkter världen över. Vi motsätter oss den begränsande synen som finns i energieffektiviseringsdirektivet att energianvändning som sådan skulle vara dåligt.

När man diskuterar styrmedel för energieffektivisering är det viktigt att ha med sig att energieffektivisering inte kan styras på enbart ett sätt. Tvärtom kan begreppet energieffektivisering omfatta olika typer av aktiviteter såsom:

- Forskningsintensiv utveckling av stora processer där åtgärderna kräver stora investeringar
- Åtgärder i stödsystem och kringutrustning som kräver ett kontinuerligt arbete där personella resurser, organiserat arbetssätt och kunskapsspridning är viktiga faktorer
- Utvecklad hantering av restenergier och restprodukter vilket är beroende av samhällets behov och andra styrmedel
- Utveckling av produkter som innebär energieffektiviseringar när de används i slutapplikationen.
- Styrmedel som ska leda till ökad energieffektivitet måste ta hänsyn till detta så att inte olika styrmedel motverkar varandra eller att styrningen leder till suboptimeringar ur ett samhällsperspektiv.

Bedömningar och förslag beträffande nivå för ett kumulativt energisparbeting för perioden 2014-2020

Jernkontoret anser att energieffektiviseringsbetinget bör sättas så lågt som möjligt. Om betinget sätts högt är risken att det för med sig onödigt rigida eller kostsamma styrmedel för att ”tvinga fram” effektiviseringar som inte är lönsamma. Det påverkar konkurrenskraften och i ett bredare perspektiv det riktiga energieffektiviseringsarbetet.

Energimyndigheten har i sin rapport redovisat flera olika varianter av hur det årliga betinget kan räknas fram och föreslår en beräkning där transportsektorn är exkluderad och 25% av betinget undantaget för tidigare gjorda åtgärder. Jernkontoret håller med Energimyndigheten om att transportsektorns energianvändning inte ska ingå i betinget men anser också att industrins användning av kol och koks ska tas bort ur beräkningen. Energimyndigheten skriver att direktivet inte är entydigt angående huruvida direktimporten av kol och koks ska ingå eller ej. Vi antar att huvuddelen av den kol och koks som avses är det som används inom järn- och stålindustrin. Eftersom detta används som reduktionsmedel ska det betraktas som ”non-energy use” och ska därmed inte ingå i den statistik som beräkningarna ska baseras på. Detta är tydligt specificerat i kommissionens förslag till guide för artikel 7.

Jernkontoret anser också att den avräkning upp till max 25 % som tillåts enligt direktivet för tidigare gjorda åtgärder och undantag för ETS-sektorer ska göras.

Bedömningar och förslag beträffande effekter av nuvarande styrmedel, inklusive energi- och koldioxidskatter

Jernkontoret har svårt att göra någon egen bedömning av effekterna av nuvarande styrmedel. Enligt Energimyndighetens beräkningar är effekten av skatter en mycket stor del av den bedömda effektiviseringen. Det är rimligt att anta att skatter bör ha en relativt stor effekt men osäkerheten i denna typ av beräkningar är naturligtvis beroende på de antaganden som gjorts. Eftersom det än så länge är osäkert hur kommissionen kommer att bedöma effektberäkningar för skatter så blir bedömningen av den totala effekten av befintliga styrmedel osäker.

För stålindustrin är troligen de största energieffektiviserande effekterna resultat av forskning och utveckling i de varma processerna. Vi anser därför att effekter av statsfinansierad forskning bör ingå i beräkningarna av uppnådd energieffektivisering. Detta är det effektivaste sättet att samtidigt uppnå effektiviseringar och ökad konkurrenskraft.

Bedömningar och förslag till nya och/eller utvecklade styrmedel för att nå kumulativt energisparbeting för perioden 2014-2020

Energimyndigheten har i sin rapport föreslagit ett näringslivspaket i olika nivåer beroende på företagens storlek och energianvändning. Jernkontoret är positiv till tanken att ett nytt program skulle omfatta samtliga energibärare och ge möjlighet att delta på olika nivåer. Ett nytt, utvecklat PFE har föreslagits och vi har deltagit i diskussioner om detta med Energimyndigheten och Näringsdepartementet.

Det befintliga PFE-systemet har inneburit att företagen har anammat ett systematiskt arbetssätt när det gäller energieffektivisering och åtagit sig på ledningsnivå att genomföra åtgärder enligt systemets regelverk men fortfarande med en relativt stor flexibilitet. Framförallt har det dock inneburit att personal tillsatts som har kunnat arbeta dedikerat med energieffektivisering, och skattebefrielsen som varit systemets incitament, har kunnat ses som en riskfri finansiering av denna personal. PFE har framförallt varit effektivt när det gäller åtgärder i stödprocesser och kringutrustning, dvs sådant som kräver specifika personella resurser för att upptäcka, utreda och åtgärda. I förlängningen innebär det också ökad intern kompetens vilket får en mångfalt högre effekt när de stora investeringarna ska göras och man då kan lägga in effektiviseringskrav i samband med inköp av ny utrustning. Detta har varit nycklarna till att PFE-systemet varit så lyckosamt.

Ett nytt PFE-system måste ta med sig erfarenheterna från tidigare för att kunna bli effektivt. Det stora problemet är att hitta ett lämpligt incitament när möjligheten till skattebefrielse inte finns. Jernkontoret anser att det är helt grundläggande att regeringen är tydliga med vad som är syftet med ett nytt PFE. Är det framförallt ett styrmedel för att uppfylla Energieffektiviseringsdirektivet eller är det tänkt att öka företagens konkurrenskraft genom att stötta effektiviserande åtgärder? Det är också oklart hur stort budgetutrymme som finns tillgängligt för ett nytt PFE. Dessa två oklarheter påverkar vilken typ av incitament som är lämpligt, vilka krav som systemet kan ha och vilka åtgärder som kan tänkas genomföras. Ett PFE-system kan inte förväntas hantera alla olika typer av energieffektiviseringsåtgärder som vi beskrivit ovan. I diskussionerna har också framkommit att det bör finnas olika incitament för olika typer av verksamheter. Nedan kommenterar vi några av de incitamentsförslag som kommit upp i diskussionerna.

• Investeringsbidrag: Detta kan vara av intresse för företagen om det kan minska återbetalningstiden för en större investering. Det kan dock innebära omständliga ansökningsförfaranden om regelverket blir komplicerat. Det har diskuterats att bidraget kan ges som en del av den extrakostnad som uppstår när man gör en åtgärd som är mer effektiv än normalt. Inom processindustrin kan det vara svårt att bedöma vad denna merkostnad är. Det är också troligt att det för processindustrin handlar om stora investeringar och då är det viktigt att veta vilken ekonomisk omfattning systemet kan ha.

• Stöd för utredningar: Detta är positivt eftersom detta ofta kräver både ekonomiska och personella resurser inom företagen.

• Statliga lån med lägre ränta/längre återbetalningstid: Kan vara av intresse särskilt för större investeringar. Det är dock tveksamt att det passar som incitament för ett energieffektiviseringsprogram.

• Koppling till kompensation för indirekta effekter av utsläppshandeln: Detta har egentligen inte med energieffektivisering att göra men skulle kunna vara ett sätt att hitta ett incitament för en del företag.

• Nedsättning av arbetsgivaravgifter, t ex en procentuell sänkning för alla anställda: Det skulle vara ett enkelt och tydligt incitament som också skulle vara positivt ur sysselsättningssynvinkel.

När det gäller vilka krav som ska ställas på deltagare i ett nytt PFE-system så vill vi påpeka att rapportering motsvarande den som idag görs inom det befintliga PFE är resurskrävande för företagen. Rapporteringen kräver att det finns en anpassad organisation för att hantera underlaget vilket inte är en självklarhet i företagen. Om syftet med ett nytt PFE är att uppfylla Energidirektivet så är rapporteringen synnerligen viktig och detta måste värdesättas när man ställer upp systemets krav. Utformningen av rapporteringskraven måste inte desto mindre utformas på ett sätt som motverkar onödig administration.

JERNKONTORET

Bo-Erik Pers
Verkställande direktör

Helén Axelsson
Energi- och miljödirektör
Tel.08-679 17 39
E-post: helen.axelsson@jernkontoret.se