Naturvårdsverket förslag till vägledning för statusrapport

Till Naturvårdsverket
106 48 Stockholm
registrator@naturvardsverket.se
Jernkontorets diarienr: 4/2015

Jernkontoret har tidigare lämnat omfattande synpunkter på den preliminära versionen där Jernkontoret menade att vägledningen bör spegla direktivets omfattning och syfte av en statusrapport. Nuvarande version har förbättrats i detta avseende.

Återställande, sid 4

Det är viktigt att konstatera att statusrapportens syftar till att vid nedläggning av verksamheten kunna återställa marken till den status som den hade då verksamheten upprättade statusrapporten. Det är centralt att skilja på syftet med statusrapporten med de skyldigheter en verksamhetsutövare (VU) har utifrån krav på avhjälpande vid föroreningsskada som finns i kap 10 MB. Sverige har således redan en lagstiftning som väl reglerar markfrågor.

Jernkontoret finner den inledande formuleringen i förslaget märklig där det
refereras till kommissionens vägledning och framhålls att ”Om verksamhetsutövaren missar ämnen som sedan återfinns vid nedläggning av verksamheten riskerar denne att få stå för kostnaden för efterbehandling även om det är en tidigare verksamhet som har orsakat den”. Ansvaret för eventuell sanering av historiska föroreningar täcks redan idag av befintligt regelverk i MB 10 kap. Avsikten med statusrapporten är inte att miljöbalkens ansvarsregler sätts ur kraft.
Jernkontoret anser därför att meningen ska strykas.

Jernkontoret förstår inte varför vägledningen, på flera ställen, tar upp framtida föroreningsrisker och utsläppspunkter. Dessa ”framtida” bedömningar är framträdande i beskrivningarna av steg 3, 4 och 6. Under ”Återställande” sid 4 står tydligt: ”En statusrapport är en dokumentation av föroreningssituationen i mark och grundvatten vid tidpunkten för upprättande av statusrapporten”(Jernkontorets understrykning). 
Jernkontoret anser att dessa framtida bedömningar därför ska utgå ur vägledningen då detta inte stämmer med direktivets mening och statusrapportens syfte.

Mottagare av statusrapporten, sid. 7

Statusrapporten kan, enligt vägledningen, ges in till tillsynsmyndigheten.
Jernkontoret anser att det vore rimligt att VU delges beslut även från tillsynsmyndigheten att statusrapporten kan godkännas och inte bara besked när rapporten inte kan godkännas.

Omfattning av statusrapport, sid 11

Under ”Omfattning av statusrapport” finns ett stavfel; ”IPCC” istället för ”IPPC”.

Steg 6, sid 20

Fortfarande anser Jernkontoret att vägledningen är mycket otydlig rörande begreppet ”konceptuell modell”. Vägledningen hänvisar till en bilaga till en NV rapport från 2009. Åtminstone bör den bilagan återfinnas i vägledningen om myndigheten nu vill hänvisa till begreppet ”konceptuell modell”. Jernkontoret kan tyvärr konstatera att texten i bilagan inte ger en VU mycket hjälp till hur en konceptuell modell ska tas fram. I bilagan är det återigen svepande beskrivningar från riskhanteringsarbetet. Otydligheten medför att det kan uppkomma många olika modeller i statusrapporterna.
Jernkontoret anser dock att det vore bättre att ännu tydligare beskriva tänkbara modeller som vägledningen avser eller ge exempel på modeller som kan vara bra att använda.

Deponier, sid 21

Jernkontoret ställer sig frågande till anledning och relevans för att deponier ska ingå i en statusrapport. Statusrapporten ska ju vara ett underlag när området ska återställas efter att verksamheten upphört. Det mest sannolika och miljömässigt motiverade är att deponerat material som ligger i iordningsställda deponier ska vara kvar efter det att verksamheten upphört. Deponier omfattar, nästan utan undantag, tillstånd att anlägga. I den meningen är en deponi en ”anläggning” från en VUs perspektiv som omfattas av villkor ur såväl skötselsynpunkt som kontrollsynpunkt. Att man sedan använder de kunskaper man har om deponierna på det område som statusrapporten omfattar vid den samlade bedömningen (den ”konceptuella modellen”) är given. Här anser Jernkontoret att vägledningen förstorar frågan rörande deponier och gör den krångligare än vad som behövs. Här torde det räcka med att påtala vikten av att deponiernas eventuella effekt på miljön ska beaktas i statusrapporten och att man även här kan använda de data som framkommit från kontrollprogram och liknande, jfr skrivning om MIFO-undersökningar.

Generellt tips

Överlag borde NV göra ytterligare genomläsning av texten för att rensa bort generella svepande beskrivningar som inte ger vägledning till VU om hur en statusrapport ska genomföras. Exempel på onödig text som inte tillför information eller vägledning: ”Presenteras i logiskt och strukturerat format”, ”Utformning och komplexiteten för den konceptuella modellen kommer att variera….”, ”Relevant expertis bör arbeta fram statusrapporten…”.
Jernkontoret föreslår att texten i vägledning putsas avseende onödiga skrivningar.

JERNKONTORET

Bo-Erik Pers, verkställande direktör              
Klas Lundbergh, handläggare