Klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten

Rimissvar till Havs- och vattenmyndigheten, Dnr 1308-17
Jernkontorets Dnr: 12/18

Jernkontoret är den svenska stålindustrins branschorganisation och företräder stålindustrin i frågor som berör energi, miljö och hållbarhet, forskning och utbildning, handelspolitik, standardisering, samt skatter och avgifter. Avseende vattenfrågor så stödjer Jernkontoret sina medlemsföretag i deras lokala vattenarbete på vattendistriktsnivå men också avseende nationella och regionala vattenfrågor som en nödvändig del i arbetet med att implementera ramdirektivet för vatten och havsmiljödirektivet.

Stålindustrin har antagit en gemensam vision för 2050 – Stål formar en bättre framtid. Visionen beskriver hur stålindustrin kan leda teknikutvecklingen, föda kreativa individer och skapa miljönytta. Stålindustrin vill vara en stark aktör i omvandlingen till det hållbara samhället och ta ett ansvar för människa och miljö.

Inledning

Jernkontoret tycker att det är bra att HaV har initierat en omfattande översyn av föreskrifter och vägledningar. Men ett ökande antal parametrar i bedömningssystemet i kombination med behovet av harmonisering mellan vattendistrikt och ett helhetsperspektiv gör att strukturen behöver ses över. Vi ser därför framemot att få ta del av och om möjligt delta i framtagandet av del 2, den strategiska analysen och översynen av själva strukturen.

Det är flera förändringar i denna remiss (del 1) som innebär förenklingar av vissa bedömningsgrunder, större möjlighet till gruppering av vattenförekomster, ökad harmonisering med vattendirektivet, vilket är positivt. Den här uppdateringen av bedömningsgrunder (del 1) innebär också en förbättring av de biologiska bedömningsgrunderna i stort. Men att införa bedömningsgrunder för ytterligare nio nya ämnen inklusive koppar i sediment innebär ett omfattande förarbete och konsekvensutredning som också ökar komplexiteten för verksamhetsutövarna. Vi anser att konsekvensutredningen är otillräcklig och likaså underlagen för att kunna föreslå så många nya ämnen.

Vi har ett antal övergripande synpunkter på remissmaterialet och i övrigt stödjer vi andra branschers analyser och synpunkter av förslagen på nya SFÄ, däribland nitrat, sulfat, silver, och koppar i sediment. Vi lämnar därför remissvar i vanligt Word format och inte i Excelformatet som bifogades.

Med tanke på hur omfattande materialet är, och att det dessutom inbegriper separat underlagsmaterial, och att förslagen på SFÄ är så nya, så anser vi att remisstiden är alldeles för kort (endast två månader).

Övergripande synpunkter

Urval av ämnen

Det saknas tydlighet i vad orsaken eller underlagen är för att välja ut föreslagna SFÄ. Det angivs t.ex. att Vattenmyndigheter och Länsstyrelser kan föreslå kandidatämnen till SFÄ (”urvalet baserade sig på önskemål från länsstyrelsernas beredningssekretariat” sid 5 i konsekv beskr). Men vad är underliggande kriterier för att ett ämne väljs ut framför ett annat? Vi eftersöker en större koppling till effekt och risk som föreslaget SFÄ utgör. Ett exempel är nitrat som redan lagstiftas i nitrat direktivet, varför behöver man ytterligare ett gränsvärde för samma förening? Ytterligare ett exempel är sulfater som föreslås som SFÄ. Sulfat ackumuleras inte i vattenlevande organismer eller koncentreras uppåt i näringskedjor. Ett klassificeringssystem för sulfat omfattande alla vattenförekomster är därför inte motiverat från ett ekologiskt perspektiv. Ingår inte sulfater i den vanliga tillståndsprocessen för verksamheter som t.ex. pappersmassaverk, där ämnet kan begränsas genom krav på utredning bl.a? Alternativt bedömer Mark- och Miljödomstolen vilken halt av sulfat som inte får överskridas i den berörda recipienten/vattenförekomsten för att undvika risk för negativa effekter. Sulfat behöver då inte utpekas som SFÄ.

Ett annat exempel är koppar i sediment: koppar har redan ett SFÄ som är satt i vattenkolumn. Varför ska ett SFÄ sättas på koppar i sediment? Utgör koppar i sediment en reell risk för sediment-levande organismer i dagsläget? Är det dokumenterat? På sid 9 i konsekvensbeskrivningen anges att skälet för att komplettera SFÄ värden med sedimentvärden är den goda tillgången på övervakningsdata i sediment-matrisen som då inte kan tillgodogöras.
På sid 44 upprepas argumentet då man förtydligar att koppar redan övervakas i sediment, precis som bly och kadmium, och att man därför borde utgå från sediment-matrisen för analys. Detta argument kan väl inte väga tyngre än riskbedömningen kopplad till ämnets förekomst i miljön? Vi efterfrågar tydlighet och vetenskapliga argument för att välja ut ämnen och definiera värden.

Koppar som föreslaget SFÄ i sediment

Utöver de synpunkter ovan så vill vi också kommentera att koppar i sediment kan vara alltför trubbigt som indikator. Ett av stålföretagen rapporterar att de kopparhalter som har mätts upp i sediment i de sk referensområdena inte skiljer sig på något signifikant sätt från sediment som ligger i anslutning till anläggningen (samordnad recipientkontroll vid Oxelösundskusten 2017, rapport 2018-05-21 från Jakob Walve, Inst för Ekologi, Miljö, och Botanik, Stockholms Universitet).

Silver som föreslaget SFÄ

Jernkontoret anser att det krävs fler undersökningar såväl rörande bakgrundshalter som osäkerheter, i enlighet med flera metallexperter, innan ett gränsvärde för silver kan fastställas. Det finns för närvarande inte tillräckligt med underlag tillgängligt för att bedöma konsekvenserna av ett sådant gränsvärde (i nuläget föreslaget till 0,01 ug/L). Ofta finns inte dataunderlag över halter i svenska vatten.

Krom

I nuvarande föreskrift så definieras ämnet krom som total halt (Tabell 1 i Bilaga 2 under 7.2.) och det förtydligas i en fotnot att värdet är baserat på Cr VI dvs den toxiska formen av krom. I remissversionen av föreskriften har man ändrat benämningen till krom och kromföreningar (vilket kan likställas med totalt krom) men har tagit bort fotnoten. Vi anser att fotnoten bör stå kvar men förtydligas så att det framgår att ämnet krom omfattar både Cr III och Cr IV och att krom IV i regel utgör en liten del av totalt krom.

Om säkerhetsfaktorer

Vi anser att det är orimligt att tillämpa säkerhetsfaktorer på ämnen som förekommer naturligt i vattenmiljön, t ex N-NO₃ och SO₄, i samma grad som för onaturliga, organiska ämnen som oftast inte är naturligt förekommande, karakteriserade som PBT, t.ex. kvicksilver och kadmium. 

Stöd till övriga remissvar

Remissunderlaget berör gruvverksamheter på ett omfattande sätt och Jernkontoret har redan tagit del av synpunkter från Svemin och SCDA (Scandinavian Copper Development Association) samt EPMF (European Precious Metals industry) och stödjer samtligas remissvar.

Jernkontoret

Bo-Erik Pers, verkställande direktör

Sophie Carler, senior advisor