Mer resurseffektiv användning av byggmaterial

Yttrande till Näringsdepartementet 
Jernkontorets diarienr: 34/18

Yttrande över Boverkets rapporter 2018:22 Dokumentationssystem för byggprodukter och 2018:23 Klimatdeklaration av byggnader samt delbetänkandet SOU 2018:51 Resurseffektiv användning av byggmaterial

Sammanfattning

Jernkontoret har ingen erinran mot att regeringen ges i uppdrag att verka för att reglering om innehållsförteckningar för byggprodukter införs i EU via krav i byggproduktförordningen. Jernkontoret anser dock att innehåll om ämnen enligt bilaga VI i CLP-förordningen i kombination med de ämnen som omfattas av befintliga krav i artikel 31 och 33 i Reach-förordningen bör räcka. Jernkontoret har heller inget emot att ett nationellt främjandepaket för resurseffektiva byggmaterialval införs.

Jernkontoret avstyrker Boverkets förslag till införande av ny klimatdeklarationslag av byggnader samt införande av nationell databas klimatdata för byggsektorn.

Jernkontoret avstår att yttra sig över Boverkets förslag till dokumentationssystem för byggprodukter (införande av krav på loggböcker).

Jernkontorets synpunkter och motiveringar

SOU 2018:51 Resurseffektiv användning av byggmaterial

Jernkontoret har ingen erinran mot Kommitténs förslag att regeringen bör verka för reglering om innehållsförteckningar för byggprodukter införs i EU via krav i byggproduktförordningen eller att ett nationellt främjandepaket för resurseffektiva byggmaterialval införs. Jernkontoret anser dock att regeringen i första hand ska sträva efter att EU inför krav på innehållsförteckning för byggprodukter i artikel 6.5 i EU:s byggproduktförordning och att dessa ska omfatta alla ämnen enligt bilaga VI i CLP-förordningen samt de ämnen som omfattas av befintliga krav i artikel 31 och 33 i Reach-förordningen dvs. att kravet inte ska gälla för samtliga ämnen. Skälet till detta är att minska den administrativa bördan för näringsliv och myndigheter och få till stånd en likriktning mellan regelverk inom EU, t.ex. med kravet att rapportera ämnen i varor till ECHA enligt artikel 9.1i, i avfallsdirektivet.

Boverkets rapport 2018:23 Klimatdeklaration av byggnader

Jernkontoret avstyrker Boverkets förslag till införande av ny klimatdeklarationslag av byggnader. Skälet till detta är främst den metod som föreslås användas i ett inledningsskede, vilken endast kommer att beakta klimatpåverkan från modulerna A1-A5 i livscykeln (produktionsskede och byggproduktionsskede), dvs varken användningsskede=modul B, slutskede=modul C eller end-of-life =modul D i de standarder man hänvisar till. Med ett sådant tillvägagångsätt befäster man det linjära tankesättet att miljöbelastning endast uppstår i produktionsfaser och att användningsfaser och slutlig rivning och omhändertagande är fritt från miljöbelastning vilket kan leda till felaktiga val i tron att de ger lägre klimatpåverkan.

Jernkontoret avstyrker också Boverkets förslag till införande av nationell databas med generiska klimatdata för byggsektorn. Skälen till detta är två. Inom EU och dess arbete med Product Environmental Declarations har redan initiativ tagits för en europisk öppen databas med LCA-data som fritt ska kunna användas av olika användare. Det finns därmed inget mervärde att upprätta en svensk klimatdatabas för byggprodukter utan det kommer enbart att medföra merarbete för industrin. Sverige har också för få företag för att man ska kunna få någon statistisk grund för svenska klimatdata för stål. Dessutom är det ointressant att ta fram nationella klimatdata för konstruktionsstål då stål handlas på en global marknad och huvuddelen av det konstruktionsstål som används i Sverige är importerat från EU och även från andra delar av världen.

Boverkets rapport 2018:22 Dokumentationssystem för byggnader

Jernkontoret avstår från att ta ställning till Boverkets förslag till dokumentationssystem för byggprodukter (införande av krav på loggböcker).

Sammanfattande synpunkter

Jernkontoret anser att ett effektivt utnyttjande av naturresurser både avseende metaller och mineraler samt biobaserade resurser är av högsta vikt för att uppnå hög samhällsnytta med låg miljöpåverkan. Cirkulär ekonomi är ett begrepp som beskriver ett ekonomiskt system där värdet på produkter, material och resurser behålls i ekonomin så länge som möjligt och avfallsgenereringen minimeras. Cirkulär ekonomi kan bidra både till effektivare resursanvändning och lägre miljöpåverkan t.ex. i form av klimatpåverkan. Byggsektorn har en stor påverkan på miljön i Sverige och Europa och det under hela byggnationernas livslängd. Efter lång tid av fokus på energianvändning under byggnadernas användningsfas läggs nu mer fokus på byggmaterial både vid dess tillverkning men också i samband med renovering, rivning och slutlig omhändertagande av byggnadsmaterial. Detta är i grunden bra.

Jernkontoret är för en effektivare resursanvändning och cirkulära flöden med ökad återanvändning och återvinning av bl.a. byggnadsmaterial. För att bedöma olika materials bidrag till miljöpåverkan från byggnationer är det centralt att bedömningar görs över byggnadernas hela livscykel. Väljs senare delar av livscykeln som rivning och slutligt omhändertagande av byggnadsmaterial efter rivning bort från livscykeln använder man sig av ett linjärt synsätt vilket inte gynnar en ökad resurseffektivitet. Jernkontoret anser också principiellt att samtliga material ska bedömas utifrån samma förutsättningar i ett givet sammanhang och användas så att de bidrar med så stor samhällsnytta som möjligt vid varje tillfälle. Samma krav och bedömning av innehåll i ett material bör alltså gälla oavsett materialets ursprung. Jernkontoret anser också att ett materials lämplighet för användning eller återvinning ska bedömas utifrån risk för exponering av farliga ämnen för människa och miljö under användningen eller återvinningen och inte enbart utifrån dess innehåll. Samtidigt ska naturligtvis avsedd funktion för materialet uppnås.

Jernkontoret förordar starkt att bedömningar av miljö- och klimatpåverkan alltid görs från ett livscykelperspektiv där hela livscykeln beaktas. Om de senare delarna av livscykeln uteslut finns stor risk for suboptimering där möjliga miljöbesparingar genom att förlänga livslängden och till slut återanvända eller återvinna produkter och material efter att de tjänat ut inte beaktas.

Bakgrund

Jernkontoret har uppmärksammat Näringsdepartementets remiss av SOU 2018:51 och Boverkets två rapporter 2018:22 och 2018:23 som samtliga beskriver hur kommittén och Boverket anser att en mer resurseffektiv användning av byggmaterial med lägre klimatpåverkan ska uppnås i Sverige. Då stålindustrin sedan lång tid i många avseenden varit cirkulär, med stål som är det mest återvunna materialet i världen och där biprodukter från stålindustrin i många sammanhang kan ersätta jungfruliga material i anläggningsarbeten med högre resursutnyttjande och lägre klimatpåverkan som följd, så är remissen av stort intresse för stålindustrin.

Delbetänkandet SOU 2018:51 om resurseffektiv användning av byggmaterial

Delbetänkandet SOU 2018:51 om resurseffektiv användning av byggmaterial beskriver dagens situation vad gäller användning av byggmaterial i ett livscykelperspektiv. Återanvändning och återvinning av byggmaterial i samband med renoveringar och rivningar är inte tillräckligt stor och även under byggnationsfasen sker förluster i form av relativt stora avfallsmängder. Till problematiken beskrivs också att byggprodukter ofta består av olika material och byggs in i byggnadsverk med lång livslängd och att kunskap om vilka ämnen som medför skador på människors hälsa och miljön utvecklas succesivt över tid. Utredningen fokuserar på två huvudsakliga hinder för en effektivare resursanvändning: brist på information om innehåll i byggprodukter och brist på ekonomiska incitament att återanvända eller återvinna byggprodukter. För att lösa hindren föreslår utredningen att regeringen dels bör verka för reglering om innehållsförteckningar för byggprodukter införs i EU via krav i byggproduktförordningen dels bör ett nationellt främjandepaket för resurseffektiva byggmaterialval införas.

Boverkets rapport 2018:23 Klimatdeklarationer av byggnader

Boverket har på uppdrag av regeringen tagit fram förslag till ny klimatdeklarationslag av byggnader. Förslaget redovisas i Rapport 2018:23 Klimatdeklaration av byggnader. Förslaget innebär:

• Kraven omfattar inledningsvis flerbostadshus och lokaler
• Kraven på småhus införs två år senare
• Samma undantag från skyldighet att göra energideklarationer även gäller för klimatdeklarationer.
• Klimatpåverkan redovisas i kg koldioxidekvivalenter / m²
• m² beräknas som bruttoarea
• Klimatskärm, bärande konstruktionsdelar och ickebärande innerväggar ingår i klimatdeklarationen
• Det obligatoriska i att klimatdeklarera byggnader omfattar hela byggskedet, det vill säga modul A1-A5, med vissa undantag från standarden EN15978 för byggnader
• •åväl generiska data som verkliga data ska kunna användas för beräkning av modul A1-A5 i klimatdeklarationen
• Verkliga data om transportavstånd, transportslag och bränslen ska användas vid beräkning av modul A4 för de tre materia och komponenter som står för störst viktmässig alternativt volymmässig andel av de byggdelar som ingår i beräkningen
• Staten finansierar framtagning och långsiktig förvaltning av en nationell databas med generiska klimatdata för byggsektorn enligt förslagen i denna rapport, med klimatdata för modul A1-A5.
• Naturvårdsverket får i uppdrag att ta fram och långsiktigt förvalta en nationell databas med generiska klimatdata för byggsektorn enligt förslaget i denna rapport i samråd med Boverket och trafikverket. Naturvårdsverket får särskilda medel för detta uppdrag. På sikt kan uppdraget utökas till att omfatta fler sektorer och omfatta LCA-data.
• Boverket får ansvar för tillsyn

Stålbyggnadsinstitutet

Jernkontoret har haft dialog med Stålbyggnadsinstitutet avseende Boverkets förslag till införande av ny klimatdeklarationslag av byggnader. Jernkontoret delar i princip alla ståndpunkter i Stålbyggnadsinstitutets yttrande.

Jernkontoret

Bo-Erik Pers, verkställande direktör

Karin Östman, handläggare