Yttrande om Luftvårdsprogrammet
I sitt remissyttrande till Naturvårdsverket över Luftvårdsprogrammet – Förslag till strategi för renare luft i Sverige, framhåller Jernkontoret bland annat att åtgärdsförslag för minskade utsläpp av kväveoxider (NOx) från industrin bör utredas vidare. Jernkontoret avstyrker NOx-skatt för utsläpp av kväveoxider från industri- och förbränningsanläggningar och anser även att avgiftssystemet kväveoxider bör avslutas.
Utsläppen av kväveoxider från stålproduktion uppstår främst vid förbränning i värmningsugnar och ångpannor samt vid skrotsmältning i ljusbågsugnar. Foto: Pia och Hans Nordlander, Bildn/Jernkontorets bildbank.
Remissvar till Naturvårdsverket (NV-06767-17i)
Jernkontorets diarienr: 37/18
Sammanfattning
Jernkontoret anser att förslaget till Luftvårdsprogram behöver förbättras innan det lämnas till regeringen för beslut. Framförallt bör åtgärdsförslag för minskade NOx-utsläpp från industrin utredas vidare. Jernkontoret anser att vare sig NOx-avgifter eller skatt på NOx från förbränningsanläggningar eller industrianläggningar är effektiva styrmedel. Det styrmedel som redan finns i form av krav på tillståndsprövning av miljöstörande verksamhet, och som innebär en avvägning av miljönytta och kostnader för varje specifik anläggning, är det styrmedel som bör användas för de industriella verksamheter som berörs av programmet.
När det gäller förslagen till åtgärder för minskade utsläpp av kväveoxider från transportsektorn bör godstransporter inte omfattas av åtgärden minskat trafikarbete.
Jernkontoret tillstyrker Naturvårdsverkets förslag till fokusområden för det fortsatta arbetet och vill särskilt poängtera fokusområde 2 – bättre synergier mellan klimat och luft och fokusområde 4 – internationellt arbete.
Bakgrund
Naturvårdsverket har tagit fram förslag till nationellt luftvårdsprogram, enligt luftvårdsförordningen (2018:714), som visar hur Sverige ska nå sina åtaganden i form av utsläppstak och nå långsiktiga mål inom luftvårdsområdet. Naturvårdsverket ska lämna sitt slutliga förslag till regeringen senast den 1 februari 2019. Det av regeringen beslutade programmet ska sedan rapporteras till EU senast den 1 april. Det föreslagna luftvårdprogrammet beskriver åtgärder för att minska utsläpp av ammoniak till 2020 och utsläpp av kväveoxider till 2030. Sektorer som berörs är jordbruket, trafiken och industrin.
NOx-avgifter eller NOx-skatt
NOx-avgiften infördes i Sverige 1992 och har under 2017 utretts för bedömning om skatt skulle vara mer verkningsfullt för att minska utsläpp av kväveoxider från energi- och industrianläggningar. Med anledning av denna utredning tog Svenskt Näringsliv under 2017 fram en promemoria "Vad som styr mot minskade utsläpp av kväveoxider", bifogas. I promemorian förklaras varför kväveoxid uppstår i processerna och vilka begränsningar vad gäller åtgärder som finns beroende på de industriella processernas förutsättningar. Olika industrier har olika syfte med sina förbränningsprocesser och olika möjlighet att välja bränsle. Därför är tillståndsprövning av miljöstörande verksamhet det mest effektiva styrmedlet för att minska utsläppen av kväveoxider från industrin. Jernkontoret avstyrker därför NOx-skatt för utsläpp av kväveoxider från industri- och förbränningsanläggningar och anser även att NOx-avgiftssystemet har spelat ut sin roll och bör avslutas.
Minskning av kväveoxider från transportsektor
När det gäller kväveoxider från transportsektorn delar Jernkontoret Naturvårdsverkets bedömning att det är viktigt att åtgärder för att minska utsläpp av kväveoxider samordnas med åtgärder för att begränsa klimatpåverkande utsläpp från trafiken.
Effektiva transporter av råvaror och slutprodukter till och från stålbranschens produktionsanläggningar i Sverige är en viktig förutsättning för våra företag och minskat transportarbete för dessa typer av transporter är därför inte är önskvärda.
Jernkontoret
Bo-Erik Pers, verkställande direktör
Karin Östman, handläggare
Bilaga
Vad som styr mot minskade utsläpp av kväveoxider. Svenskt näringsliv 2017-12-03 (pdf, 0,4 Mb)
